Japanen

Efter jobbet igåt tog jag tunnelbanan till t-centralen och träffade Sofie. Efter ngn kvart kom även Magie.

    
I väntan på Magie tog jag några väldigt fina bilder med min medtagna kamera. Självklart en bild på mig och Sofie me även en på en aningen annorlunda trettioskylt.

När Magie väl kommit gick vi till Kungshallen för att få lite mat i magen. Självklart valde vi den libanesiska maten eftersom att Magie är expert på det området. Magie valde några konstiga korvar med god smak och läskig konsistens. Jag och Sofie tog nötförsjärpar. Mums.


Var självklart tvungen att fota de två flickorna när de åt.


På väg ut fotade jag Shrek som idag hade tagit plats på Sergelbiografen denna dag. Det är inte varje dag man får se ett sådant monster fast jag har flertalet speglar hemma. (ha ha ha).


Sen gick vi på toa på donken och självklart valde vi toaletten som var avsedd föe barnfamiljer. Varför stå i kö när den var ledig?!

Sen gick vi till Wedins för att jag skulle prova skor. Dessvärre hade jag ju skoskav, vilket gjorde att skorna inte var så sköna. Det blev inget skoköp. Men jag gillade skorna så vi får se om det blir ngt veckorna framöver. Fast sånt brukar ju inte bli av för min del.
Sen blev vi inlåsta där men som tur var kom Sofie och räddade oss (hon hittade låsgrejen där man öppnade).

Vi traskade vidare mot ventralstationen eftersom att Roddan snart skulle anlända till huvudstaden i sällskap av en trevlig yngre kille vid namn Tim som han lärt känna via Teknikgymnasiets elevråd.


När vi än en gång besökt donkens toalett och smaskat i oss lite olika saker från donkens utbut traskade vi mot Kungsträdgården när jag kom på att jag frös och lånade Sofies jacka (som är väldigt väldigt snygg. Funderar på att beslagta den för gott!). Självklart skulle min vistelse i jackan dokumenteras med min kamera och jag ser ut som ett mongo på Stockholms gator.

När vi kom till Kungsträdgården var där fullt av små fjortisar antingen i små små hot pants eller endast tunikor som slutade ungefär vid rumpan. Många hade blonderat sönder håret och var så översminkade att man såg sminklinjen vid hakan. Många såg slampiga ut. Det är sorgligt att många ser ut så och går kladda så tycker jag. Speciellt vid så ung ålder. Tänk om mina ungar kommer se ut så om jag får några. Jag vill verkligen inte att mina barn ska se slampiga ut när de inte ens fyllt femton år. Hoppas att jag kan banka in lite andra värderingar i deras huvuden.


Vi gick ganska snart fram mot scen. Efter ett tag kom Tingsek fram och soundcheckade. Det var lite kul.


Sen tog det ett tag innan själva grejen, ung08-festivalen, drog igång (det var tydligen den vi var på, fick jag reda sedan när vi åkte hem. Jag kom ju bara för att se Tingsek). Jag passade på att fota oss när vi stod där och väntade i trängseln bland alla ungar. Först var det ett gäng som kallade sig Crome. De sög!

Texten gick på ett ungefär:

If I say sikk kid
You say Crome
sikk kid
Crome
Sikk kid
Crome

If I say let's
You say go
Let's
Go
Let's
Go

OMG, vilken djup text.^^
Som sagt, det sög!

Sen tröttnade vi på alla bråkiga ghettokids som var där och gick och satte oss en bit bort eftersom att Magies ben inte pallade att stå. Där var ett gäng poliser som skällde ut en kille för att han slängt en mugg på marken. Sen antecknade han även det i ngn bokgrej. Haha. Rätt åt killen. Hoppas han lär sig!


Spanade in de snyggt klädda ordningsvakterna som stod vid scenen.

Sen spelade iaf både Danny och hon den där tjejen från Lambretta var där och sen började Tingseks killar vara på scenen, så vi gick dit. Och upp på scenen kommer Magnus Tingsek och vi blir helt till oss. Dessvärre var det inte så många fler än just vi som verkade njuta. Publiken sög och skulle, precis som en viss Andreas, behöva en lektion i uppförande, vett och etikett. Först ville de ha vatten. Tingsek slängde två, tre vattenflaskor till dem innan han hade börjat spela. Efter första låten klagade han över publikens attityd. Det var tydligen några av de som stod mitt framför scenen som hade pekat finger största delen av hans spelning. Usch vilken dålig stil. Han är ju bra och förtjänar bättre. Trots denna lilla miss i stämningen var Tingsek lika bra som valigt på scen, alltså helt underbar.


Några av the ghettokidsen som stod placeradeframför oss började bråka med ett gäng tjejer. De puttade bort tjejerna från skyddsstängslet längst fram och trängde sig och puttades och var allmännt störiga. Jag, precis som Roddan, skämdes just då över att vara "stockholmare". Det var inte kul att se hur ungarna betedde sig. Jag började dessutom bli arg. Hade de gjort ngt mot mig just då kan jag lova att de inte skulle kunna få många biologiska barn när det blir äldre. Skitungar!

    
Vi var iaf väldigt nöjda med Tingsek, trots att övrigt inte var ngn höjdare. Vi lämnade Kungsan typ samtidigt som Tingsek lämnade scenen. På vägen till stationen mötte vi Hannes, som just missat det hela. Stackarn. Man såg besvikensen speglas i hans ögon och hans ansikte tappa all glädje och livslust. Nja, riktigt så var det väl inte, men nästan.

Vi tog tåget hem och dagen var över.