A Bad Dream

Måste ju bara säga det att "a bad dream" passar som en exakt beskrivning av mitt liv just nu. Speciellt den här delen.


...
In a better time you could be my friend

I wake up, it's a bad dream
No one on my side
I was fighting
But I just feel too tired
To be fighting
Guess I'm not the fighting kind
Wouldn't mind it
If you were by my side
But you're long gone
Yeah you're long gone now

Where do we go?
I don't even know
My strange old face
And I'm thinking about those days
And I'm thinking about those days



Söt brevlåda!

Brevlåda

Denna otroligt söta brevlåda bodde vecka 29 på Rinkabyfältet utanför Kristianstad.
Alltså hittade jag den på jiingi. Vad bara tvungen att fota den!

Bilder från Gotland

Orkade inte skriva så mkt om min vistelse i varken Grekland eller på Gotland när jag kom hem därifrån. Jobbar man hela dagarna och kommer hem 18:30 vill man gärna ha mat, duscha och göra andra nödvändiga saker hemma.

Så här kommer ett lite försenat inlägg med bildminnen från Gotland. Njut och var glada.

Tänkte börja med en klassisk sommarbild. Glass och jordgubbar i kvällssolen. Det om ngt är väl underbart?! Btw, är sommaren slut nu? Det har ju blivit höstväder.... =/
Sommarglass

 På midsommarafton åkte hela familjen till ireviken och hade picknick. Malte tyckte att sanden var lite läskig att krypa i. =P

 En bild från stenkusten. Älstar verkligen stenkusten. Bara stenstrand och en nästan osynlig väg. Här är precis innan man åker ut på själva stranden. Kunde inte ta så många bilder sen, för vi blev attackerade av tärnor. En höll på att flyga in genom förstret t.o.m...

              
Jag älskar blåelden på Gotland! Ett helt landskap med blåeld. Blåeld överallt.

raukar
Självklart måste ju en värdelös blid på turistattraktionen raukar in i detta inlägg också.

Gotland
Och detta är Gotland. Vit sandstrand, lite låg vass, gräs och-backtimjanbeklädd mark som mestadels består av sand och så lite låga tallar... Perfekt!

Blomma solnedgång
Avslutar med en lite tuff solnedgångsbild. Många bilder på solnedgångar blev det, men de är ju lite enformiga, så jag nöjde mig med denna. Hoppas den och resten av bilderna dög.

Puss hej!

Sova...

Skönt att sova

Tragisk ironi

Vet ni vem Pigge Werkelin är? För er som inte vet kan jag berätta att han var mitt i kaoset när tsunamin vältrade sig över bl.a. Thailand annandag jul 2004. Han har skrivit en bok om det. Han tappade bort sin fru och sina två söner på 4 respektive 5 år. Han gav inte upp eller åkte hem förrän han hittat dem igen. Då hoppas man ju att iaf ngn av dem ska vara vid liv. Han fann två döda kroppar som kunde identifieras som hans fru och hans äldste son. Sin yngste son hittade han aldrig. Fattar ni?! Han förlorade allt han hade, hela sin familj! Vad har man kvar då? Det måste ju kännas som att ens värld rasat samman helt!

När vi var på Gotland tidigare i somras var det honom i hyrde stugan av. Den låg på hans tomt, precis vid vattnet. Det var bara en grusväg och sen kom stranden, så när vattnet var det. Här kommer två bilder och en story.



Gärsgård

Vill ni höra ngt ironiskt?
Han byggde gärdsgården för att hans barn inte skulle springa ner till havet. Så var det havet som tog dem iaf.

Gärdsgård solnedgång



Hur klarar man sig genom ngt sådant? Jag beundrar honom stort.

F.ö. gifte han om sig i höstas med en kvinna från samma sorgegrupp som honom. Hon hade förlorat sin man i en bilolycka ca två månader efter tsunamin. Nu väntar de barn tillsammans. Båda resonerar som så att "livet går vidare". Det är starkt tycker jag.

Duktig

Hoppade av tåget i Östertälje, blev uppmött av Sofie och vi började gå hem till henne. Vid rondellen hinner en arab vid namn Haitham upp oss i den fina röda DynaMate-bilen. Stannar och pratade med honom ett tag. Det är en fin pojke det! Han tyckte att jag skulle komma på sommarcaféet på onsdag men jag vet inte om jag varken orkar eller vill träffa Joel. Haitham sa inte så mkt om det dock. Visade iaf upp min fina nyinköpta tröja som jag köpte på rasten. Var nere på Åhléns och hittade, provade och köpte den. Så nu har jag 2 kronor kvar på mitt presentkort där. Komisk summa egentligen... Sen sa vi hejdå till araben och gick hem till Sofie, bytte om och gick ut och sprang. Jag märkte genast av mina knäproblev och surade lite över att jag inte tänkt på att ta med mina knäskydd. Sen fick jag lite håll. Och blodsmak i munnen. Men jag lät iaf bli att ge upp. Jag tänker inte skylla på att jag har astma, eller att jag just har varit förkyld, men jag tror att det spelar in också. Men den huvudsakliga orsaken till att jag inte orkade mer än ett varv är att jag har urkass kondis. Fast jag funderar på att förbättra den. Jag tycker att det kändes skönt att springa med Sofie. Om jag inte haft henne hade jag förmodligen inte sprungit ett helt varv ens. Så vi ska ut och springa imorgon också. Det känns nice.

Vad bäst jag är på styckindelning! =)

Själv

Lite komiskt är det. Jag är ensam kvar på jobbet. LOL

Sad but true

Ibland kommer det över mig. Min besvikelse.
Har jag förlorat min bästa vän?
Detta avstånd...
Att han inte ens kämpar. Att han inte bryr sig. Att jag så lätt blev ersatt.
Vad säger det om honom?
Vad säger det om mig?
Jag vill inte vara så här ledsen. Jag vill leva och vara glad. Vill vara lycklig ffs.
Jag är inte det nu. Jag orkar inte.
Får så ont i magen.
Är han fortfarande min vän eller inte?
Vet inte vad jag ska tro längre.
Han verkar ju inte bry sig längre.

Jobb igen

Första dagen på jobbet efter två veckors "ledigt". Pratade med Tua när jag kom om var jag skulle sitta och såg att ingen satt på mammas plats. Satte mig då där eftersom bl.a. jag vet att hon är ledig nästa vecka också (då behöver jag inte byta dator hela tiden) och så sitter jag då tillsammans med Eeva och Siv, de två trevligaste tanterna på jobbet (och så är det just mammas bord så jag inte behöver tänka lika mkt på att inte skita ner och så =P). De t.o.m frågade om jag ville följa med dem när vi hade rast och vi satt och åt tillsammans i matsalen fast jag gick före dem. På rasten satt vi mest och pratade om jobbsökande och så. Det var trevligt. På lunchen däremot... Siv, Eva och jag lyssnade på Eevas äckelhistoria om när Eeva var hemma hos några grannar som hade jättesnuskigt hemma. Saker och smutskläder i hela köket, soppåsar som hängde framme, disk i hela köket osv. Usch. Tror att Siv blev lite illamående t.o.m. Stackarn! =P

Annars är det helt okej här. Har inte direkt ngn att prata med, men jag känner mig välkommen och behövd. Siv såg jätteglad ut när jag kom i morse och utbrast "Förstärkning, det kan vi behöva!"

Oas 2007

Sitter på jobbet och har egentligen lunch, men jag valde att sitta vid datorn istället.
Igår kom jag hem efter fem dagar i Skövde på u-oas, ett kristet ungdomsläger som anordnas av credo och oas-rörelsen; ett mkt bra läger!

Tre tjejer på väg
Sarah, Jonna och jag står på stationen i Arboga i väntan på tåget som ska ta oss till Skövde, en liten liten stad  med få invånare (okej, ca 50 000 st faktiskt) och god glass (Rita's) som är belägen mitt emellan Vänern och Vättern.

Övriga personer som var med från KU var Gustaf, Sofia, Jens och Andreas.

    
Innan öppningsmötet åt vi pizza på en trappa i regnet (kändes lite luffigt) och till middag blev det mat på Kebebhouse med vår nyfunne vän Malin som hade åkt till lägret helt själv. Vi från KU skulle få lägga ut för maten och sen få ersättning från kyrkan, så det var viktigt att ta kvitto och att inte äta för dyrt. "Ni ska bara äta för så mkt som ni själa skulle ha lagt ut för maten" var den riktlinje vi hade att gå efter. Det var kanske inte så jättebra, för både jag och Jonna skulle kunna tänka oss att lägga ut lite extra för maten, så vissa i sällskapet var väl inte helt nöjda även fast jag anser att jag inte direkt slösade med kyrkans pengar. Så det blev lite tjat om det under veckan. "Ca 100 kr per dag" var det ngn som sa, men det är ju omöjligt om man inte vill äta endast smörgosar eller skräpmat, vilket jag inte är så förtjust i. En lunch går på iaf 60 kr och en middag på minst 70...

Sarahs mat
Jag beställde in en torr men god shis kebab och Sarah beställde korv med pommes frites. Så här såg hennes mat ut. Fullt med pommes och så en ynka liten korv.

 På torsdagen åt vi frukost ute. Det var både kallt, osmidigt och opraktiskt. Dessutom råkade Jonna sätta fötterna i ett myrbo.

Ritas    
Hittade iaf vårt favoritställe Rita's där de har säkert världens godaste glass! Dit gick vi en gång om dagen under hela lägret (förutom söndagen) och beställde en bägare med tre kulor (fast på lördagen tog jag och Jonna fyra kulor).
När jag och Jonna var där på lördagen påstod hon att jag spottade på henne. Jag nekade. Sen sa jag att det regnade. Kul varuhus där det regnar in... Skövde faller samman.

Restaurang
På fredagen gick vi till ett lite finare ställe, även fast inte alla tyckte att det var så bra. Men vi som iaf beställde in mat var oerhört nöjda! Fast vissa folk har ju inget hyffs. Ingen uppfostran. Vett och etikett finns inte i deras värld. Ibland skäms man för dem! Denna dag var en sådan...

Gick på lite olika seminarium under dagarna. De på u-oas verkade inte så spännande så vi gick på de som fanns på stora oas-mötet. Förtsa dagen Jag och Jonna på ett lovsångsseminarium som Bengt Johansson höll i. Det var ganska bra, men gav inte så mkt. Andra dagen gick vi på ett där Göran Skytte (kändisen) berättade om sin väg och saker han varit med om. Det var lite häftigt faktiskt. Dessutom förstod jag det mesta även fast det var på skånska. Tredje dagen gick på ett som Lennart Möller höll i. Han berättade och visade bilder från när han var vid det som troligen är Sinai berg. Allt tyder på det och det finns hur mkt "bevis" som helst egentligen. Man har hittat i stort sett allt som borde finnas där utom en brinnande buske.^^ Det var jättehäftigt att höra om.

Spela kort på rummet
En kväll spelade jag och Jonna kort med Sofia och Malin som vi bodde i samma rum som.

Oasmötet
På lördagen kl 10 var vi på gudstjänst med de som åkte på oas ("vuxenoas" som vi kallar det). Barnen i början var bäst. Och Lennart Henricsson så klart. Han är min favvo!

Smågruppen
Man har även smågrupper på ett sånt här läger och i år var det en bra grupp jag hamnade i, även fast vi fick prata på engelska pga att en tjej (Hanan, längst till höger på bilden) var från Egypten och endast talade arabiska och engelska. Vi föredrog engelska. Vi hade ganska bra diskussioner och bra samarbete. Vi lyckades stå åtta personer på bara 2 A4-papper.

 En fin bild på mig och Sarah i tältet (där folk hängde på kvällarna).

Jonna städar
Det sista vi fick göra var att städa. Jag och Jonna fick ett jätteäckligt rum som ett gäng killar hade bott i. Det låt matrester fån första dagen på golvet. Och så fanns det en glasskartong med rutten kyckling i. Jonna och jag kom på att vi hatar killar! När man plockar undan sina saker ser man väl till att sådant hamnar i en papperskorg?!
Fanns inte så mkt att städa med så Jonna använde en stol till hjälp för att moppa golvet. Jag tyckte det såg ut som att hon sprang runt med rullator...

När vi till slut hade anlänt till Södertälje Syd skulle vi få skjuts hem av Tobbe, men bilen går inte igång. Den går verkligen inte igång. Nyckeln går inte igång alltså är det ngt med rattlåset. Vi ringer efter Stefan. En buss stannar bakom oss för att den inte kommer förbi oss (pinsamt). Stefan kommer. Tobbe upptäcker då att det är fel bilnycklar vi försökt använda. Jonna och jag garvar resten av resan hem!

Lägrets...

Första intryck: Vi kommer dit, har inte ens hunnit sätta upp tälten och det luktar redan dass.
Skönaste händelse: Basil högg av halva fingret med en yxa och klagade inte ens. han ville bara ha lite hjälp med att tora bort blodet och sätta på plåster så att han kunde fortsätta att hugga ved.
Sämste event: Stora scenen (förutom själva avslutningen).
Pain in the ass: Haggan (Även kallad Maggan) från Västerås.
Roligaste: När jag, Daniel och Joel gick in i staketet. INget slår det!
Charmigaste västeråsare: David. Tyvärr är han bara 92:a.
Bästa västeråsare: Hannu aka Pekka.
Blötaste: Antingen skuren första kvällen eller badtunnan näst sista kvällen (troligen det senare alternativet).
Ramsa: "Bra, bra brandbil" och "Mjölk".
Felöversättning: Scenen = The Seen (och det hände mer än en gång...)
Tjuv: Kungen (han snodda vårt kaffe).
Skrytämne: Vi drack kungligt kaffe och bodde en grop ifrån kungen.
Surprise för alla som var där: Jag hånglade mer med Isak än med Daniel.

image293
På bilden: Basil blöder

Gårdagen

Igår kl 14 hade jag en date med Daniel. Snacka om depressing date. Det regnade och vi gick till Arbetsförmedlingen. Gå aldrig dit! Det är nog ett av de hemskaste ställen jag varit på. Usch!

Arbetsförmedlingen

Bättrade på daten genom att gå till Systembolaget.
Systemet

För att göra det ännu bättre kom Joel, Kim och Sofie dit. Vi gick till Kebab House och sedan till Kringeltappen. Jag hade tvingat de andra att börja lämna blod. För Sofie och Daniel var det första gången de var där, så när de var klara med alla papper hade Joel lämnat blod klart. Sen fick Sofie och Daniel göra ett blodprov, och sen somnade de ser det ut som.
Blivande blodgivare

Sen mitt i allt kommer ett gäng galna araber och joinar (förlåt Daniel!). Haitham hade också fått för sig att han hade lite blod över för ngn annan. Jag säger ju att mina araber är underbara!

Sen åkte vi till Lindängen för att titta på film. Några åt tom mat. Jag och Daniel hånglade lite mer när inte Sofie såg på.
Mer hångel med Daniel

Såg två dåliga filmer och sen gick jag hem till Sofie och sov istället för att gå enda hem till mig ensam i mörkret.

Jag tycker att det är en väldigt bra gärning att lämna blod och jag tycker att Du ska göra det Du också! "Att lämna blod är inget märkvärdigt men att rädda liv är märkvärdigt!" som det så fint står på en lapp på jobbet. Det om ngt är väl att vara en vardagshjälte?!

Mina vänner

Här är min lägerkompis gräshoppan. Iosf hade jag ganska många sådanna kompisar, men bara denna fick äran att vara med på bild.
Kompis

Sen har vi mitt lägerhångel Daniel (som för övrigt råkar vara Sofies pojkvän). Fast vi fortsätter förhoppningsvis att vara vänner lite längre än jag och gräshoppan, som övergav mig när jag stod i kön i josbaren. ;-)
Hångel med Daniel


Solbränna

Jag tänkte att det inte skulle blir ngt jättelångt tråkigt inlägg med jättemycket text, så jag börjar med att sammanfatta lägret i detta inlägg genom att med bilder bevisa att solen lyste i Skåneland.

         
Daniel, jag och Johan har obviously varit i solen med kläder på.

Sista timmarna på jobbet denna vecka

På förmiddagen var det bara åtta personer som ringde mig. På 3½ h. Alltså hade jag i genomsnitt ett nytt samtal var 26:e minut. Varje samtal + efterbehandling tar i genomsnitt kanske 4 min. Usch vad segt. Satt och gjorde OKL:erna emellan, så nu finns det typ ingeta att göra.

Och det var ju ett roligt toalettbesök jag hade förut. Personen på toan brevid mig sitter och pratar i telefon... Nice..

På rasten förut köpte jag en jättefin tröj-grej på Åhléns med mitt presentkort jag fick i födelsedagspresent.

Och om en dryg timme blir jag upphämtad av Kim i Älvsjö så ska vi på bio med några andra nissar.

Har druckit för mkt kaffe idag. Men jag var tvungen. Höll på att somna förut.


Ngn som bryr sig?

Är så otroligt besviken och ledsen.

Jag berättar för i stort sätt bara en person hur jag känner. Personen har nada tid för mig. Inte så att personen är bortrest eller jobbar eller har ngn bra anledning. Personen har bara tid för sig själv och andra just nu.

De enda som jag egentligen inte känner mig heldissad av är väl Sara och Daniel, av ngn konstig anledning. Jag är ju trots allt Daniels "bästaste, bästaste kramkompis" för att citera honom själv. KK, I know.^^ Och så har jag ju min arab, Haitham. Helt underbar. Han känner mig ju ändå inte så jättebra och ändå känns det som att han bryr sig mer om mig än min "bästa vänner" (Sofie är i Finland, så hon räknas inte).

Är jobbigt när man mår skit på jobbet. Jag vill ju ses som trevlig och glad här. Skapa nya kontakter. Men jag är så asocial och vill bara stänga in mig ngnstans och gråta. Fast samtidigt är det lättare att tränga undan hur man mår här. Man har alltid ngt att göra.

Joel skiter helt i hur jag mår. Han än en av mina bästa vänner. Eller var. Jag vet inte längre. Vet inte hur jag ska ta det här. Vill bara lappa till honom över käften. Eller ngt annat. Vet ärligt talat inte om jag vågar lita på honom igen.

Jag vill inte med på lördag. Kommer att få sitta själv i åtta dagar känns det som. När jag inte kramas med Daniel.^^ Men vem är det tänkt att jag ska umgås med?

Ingen alls

Såg lite fram emot att gå till Lindängen och träffa folk. Jag och Joel gick dit tillsammans efter att Pernilla hade tömt mig på blod. Fick dessutom med mig massa smörgåsar från blodcentralen för att de stängde.
Men när Joel och jag kommer traskandes tillsammans är det typ tio människor som glatt ropar "Joel!" och går och hälsar på honom. Efter några minuter säger de hej till mig. And that's it. Sen när blev jag så oviktig och betydelselös att man inte ens anstränger sig att hälsa på mig.
Jag vill inte. Vill inte må så här. Orkar inte göra ngt. Kommer hem på dagarna och gråter. Gråter mig till sömns. Känner mig så betydelselös och ersatt. Känns som att ngn klättrar upp på min plats och knuffar ner mig. Jag kanske inte var högst upp, men jag trivdes där. Ngn tar min plats och jag märkte inte vem som knuffade. Och hur hittar man vägen upp igen? Det är ju bara lodräta väggar uppåt. Allt jag kan göra är att titta uppåt och se hur det är där.

Hellre vara vem som helst än ingen alls.

Slut för idag

För en minut sen började min avslutningskvart. För mig tar det en minut att stänga ner... Vissa vet ju inte att man kan högerklicka och sen "stäcg grupp" eller bara Alt F4... Så nu har jag tid att skriva lite mer här. Fast jag har ju inget att skriva (som ni kanske märkt om ni läst dagens inlägg).

Ska lämna blod när jag kommer till Södertälje. Utan mamma!!! Joel ska vara med istället (det här kommer ju inte gå bra). Jag vill verkligen inte svimma. Har gjort det en gång där och det var hemskt. Fast det är alltid efter att de satt på plåster, när allting är klart. Måste komma ihåg att andas.

Om allt är bra sen och jag på humör ska vi till sommarcaféet på Lindängen.

Nu ska jag till tåget i det fina vädret. Sen ska jag sitta på tåget och läsa en spännande bok i 40 min.

Har ont i magen. Jag är nervös.

Inga samtal

På 1½ timme har jag fått fyra samtal. Varja samtal + efterbehandling (jo, jag vet - det låter som rehabilitering...) tar högst 10 minuter. Jag har tråkigt!

Kul kunder^^

Är lite sur över att vissa på det här stället får pengar utan att jobba. Särskilt när de får lika mkt pengar som jag. Nu ska jag sitta resten av eftermiddagen och svara i telefon. Hoppas det ringer massa roligt folk.

Ex:
Kund: Hej jag heter .... och ringer från .....
Jag: Hej!
K: Jag har en kreditfaktura som jag skulle vilja ha återbetald.
J: Ja, vad är det för fakturanummer?
K: .....
J: Mmm, det är på xx kr.
K: Ja.
J: Vart vill du att vi ska sätta in pengarna?
K: Eh... Eh.. Eh... Vänta så ska jag kolla.
J: Okej. Vi kan sätta in på bankgiro, plusgiro eller skicka en avi.
(det går ngn minut eller två)
K: Eh.. jag hittar inget så du får väl skicka det på en avi.
J: Ja, jag ska bara kolla att adressen stämmer. Är det .... .... ...
K: Ja.
J: Ja, då fixar vi det under dagen så har du pengarna inom tio dagar.
K: Ja tack. Hejdå.
J: Hejdå.

Det hade lika gärna kunnat låta:
J: Hej!
K: Hej, jag vill ha de här pengarna.
J: Okej, var vill du ha dem.
K: Ingen aning.

Man måste ju veta var man ska ha sina pengar!

Fira Mattias

Igår efter jobbet åkte vi upp diret till Marie, Mattias och Malte. Mattias fyllde år i fredags och nu var det dags att gratta honom. Hans föräldrar kom också och vi åt god mat. Grekisk gryta. Mums. Det påminde om en "grilled feta" som jag beställde på Skiathos.
Jag roade mig mest med att springa runt med Malte. Det är hans hobby. Hålla ngn i fingrarna och springa fram och tillbaka över golvet. Det ser ungefär ut som när Kalle Anka eller ngn sån går fram och tillbaka och tänker på ngt. Ont i ryggen fick jag också. Han är ju så kort att man måste böja sig lite och då blir det så.

Jobbar

Nu jobbar jag för fullt. Nästan. Sitter i telefon och ska svara.

Efter rasten var jag tillgänglig på telefon i 19 min utan att ngn ringde. Och sen när ngn ringer så är det ngt konstigt (det hade gått över till inkasso och beloppet stämde inte osv). Och sen tar det ungefär lika lång tid igen innan ngn ringer.

Jag får sitta med OKL:er under tiden. Det är ganska tråkigt. De flesta är lika dana. Dubbelbetalningar utan adress, så jag måste in i ett annat program och Ctrl c:a och Ctrl v:a.

Kanske inte så intressant. Men kanske bättre än att jag inte uppdaterar bloggen alls. Det är ju inte SÅ ofta mina inlägg är tråkig, eller hur?! =P

Bröllop

Det kanske bara är jag (?) men går man klädd i gympaskor och shorts och tuggar tuggummi på ett bröllop?! Det tycker ju inte jag iaf.

Gustaf och Sofia Bengtsson. Aaww, vad gulligt. De var verkligen jättefina. Och jag av alla människor var anställd som oavlönad förtafotograf. Det är inte illa. =P Fcik en fin skål som tack. Men det var jätteroligt att springa runt och fota samt åka bil till olika platser runt kanalen och fota till deras tackkort.

Hinner inte skreiva så mkt nu. Bråttom i säng. Ska ju upp tidigt. Idag svarade jag i telefon helt själv. Det var jätteläskigt. Men det gick bra. Fast Lena fick hjälpa mig när det var en Lokus-faktura. Jag hade ju nästan glömt bort det programmet eftersom man inte går in där så ofta. Och så var det ju bara en timme. Imorgon blir det enda fram till lunch och sen en timme innan jag går hem.

Och jag har världens sötaste arab! Tack, Haitham, för att du bryr dig och också visar att du bryr dig!


Again and again

Oh no, the feeling is back.
Känner  mig oerhört ignorerad, övergiven och replaced. Utbytt. Jag dög ett tag. Som ngt äckligt tidsfördriv.
Vad gör jag nu?

Fira mig, 19 år.

Jag har ju en tendens att överdriva och ta ut saker i förskott. Det kanske inte är det bästa när det visar sig att man hade fel. Jag tror att jag hade fel iaf. Fast jag vet inte, men jag vill ha fel!

Gårkvällen var rolig. Stressade hem från jobbet och var lite sur för att tåget var försenat. Duschade, åt och sen kom Joel, Sara och KIm och gjorde kladdkaka. De hade med sig negerbollar också. Sen kom Emma och Becka och vi satt i köket i värmen och snackade. Sen kom Sunqan och vi gick ut och satte oss. Det blev lite kyligt, så vi gick upp. Sen kom Fluffy. I väntan på Johan och Ida samt Affe och Nea sjöng vi kareoke. När alla kommit blev det paketöppning. Ida var dock helt upptagen med att gosa med råttan. Hon visade även en bild på sig mobil på en "gullig" snigel! Hon är ju så söt!

Ida  <3

Sen börjades det äta kladdkaka och glass. Johan var lite överförtjust i negerbollarna. De var gröna och rosa. Så nu ska vi ut och leta gröna negrer tänkte vi. Typ.

Glassätaren

    
Folk är sociala och sen hittade men ju två par i soffan. Aww, vad gulligt.^^

Drack och var sociala (mer kommer jag inte ihåg).

Satt iaf i min säng ett tag också. Och älgarna flög som aldrig förr. Hoppas de inte fick ngn bulle i ögat bara.
I sängen

Tyckte det var lite roligt att Roddan och Joel satt och snackade elevråg och Tomas Johansson ute på balkongen. Hehe, det trodde jag aldrig att de skulle göra.

Hade lite debatt i soffan också. Bl.a. om kvinnors rättigheter. Det var ju nästan seriöst också. Vi hade ju iaf mic. =P

Kvällen var iaf trevlig, tycker jag. Hoppas de andra tycker det också, även fast Fluffet påstod att jag stank alkohol. Jag är ju trots allt en svamp. Sällskapet var underbart tycker jag. Hade velat haft dit några till, men jag visste ju inte hur det skulle blir riktigt, med mat eller annat. Och vissa var ju och tramsade med massa konfirmander.

    
På ngt sätt hamnade råttan i lampan. Ingen aning om vem den skyldiga är eller varför detta hände. Hittade bilderna på kameran bara. xD

Nu ska jag på bröllop!

Ännu en bild

Johan är inte bara skitnödig. Han är också hungrig. Nea ser smaskig ut!
image276

Btw, nu är jag full! =P

"Bara" lite känslor

Tänka att man var så lätta att ersätta. Gällande allting. Jag känner mig inte så speciell längre.
Vad *** gör man när man har massa känslor.
Massa skräckscenarion sprelas upp i mitt huvud. Jag vill inte. Men snart går jag nog och hoppas ngnstans. Flemingsberg verkar populärt.
Jo, jag är bitter.
Det enda som är bra är väl att alla andra njuter av det som sliter sönder mig innifrån. Men ingen verkar bryr sig om det heller och jag tror inte att jag vill berätta.
Jag är så lätt att bryta ner. Snart orkar jag nog inte resa mig upp längre.
Ibland är det som att ingen känner mig. Eller ens vet vem jag är.

Ibland måste man få ur sig vad man känner. Please don't hate me for that. Och snälla fråga inte en massa du inte vill ha svar på. Jag tror inte att ngn av er egentligen bryr sig. Det är iaf ingen som orkar göra ngt åt saken.

Och jag vet inte om jag vill att det ska bli kväll idag.

Första jobbveckan denna sommar.

Det är inte mkt man hinner med när man jobbar. Visserligen umgicks jag med Joel, Kim och Sra efter jobbet i tisdags, men det var ju inte så länge. Det var skönt att vara på sommarcaféet på Lindängen igår iaf. Bra diskussion och underbara människor. Träffade ju araberna och Claessons. Och Sunqan och KIm och massa Elovssonmänniskor.

Idag fyller jag år och Marie, Mattias och Malte var här och firade det. Även farmor, morfar och Ulla var här. Farmor är ju så rolig ibland. Hon berättade om färdtjänsten. "Idag var det en sån trevlig kille som körde mig. Han var invandrare. Alla invandrarkillar är så trevliga!" Det är min farmor det.

Annars då?! Det är rätt tråkigt på jobbet. Fast vissa är ju lite roliga; Tua t.ex. Hon älskar djul och berättade att hon hade tagit in en igelkott (den såg ju så ensam ut) och gav den mat och så duschade hon av den i badkaret. Lopporna hade hoppat åt alla håll. Hehe. Hon är ju aningen värre än Ida måste man ju medge. Att kidnappa en katt måste ju i jämförelse med detta anses vara helt normalt. Hon tar även ormar och lyfter över gatan så att de inte ska bli påkörda. Flemingsbergs invånare hade sett chockade ut. Hon berättade även om när hon är ute med turkungarna (okej, hon kanske sa turkbarnen men det låter fortfarande lika roligt) i skogen och lär dem vad man kan plocka och äta och vad olika träd och växter heter. Hehe. Hon är rolig, Tua.

Annars är väl det roligaste just nu att mobba Joel för att han råkade säga fel. Han skulle säga "Man ska tycka om sig själv" med jättegullig röst, men så råkade han få ur sig ett "Man ska tycka om mig!" Hehe. Lite internt kanske, man skulle nog ha varit med för att förstå. Så brukar det ju vara.

Men eftersom jag ska upp 0615 imorgon är det väl dags att gå och lägga sig. Som tur är jobbar ju Kim natt och ringer och väcker mig då. Eller ja, hon jobbar egentligen inte. Hon går till jobbet och sitter och spelar plump. Och jag sliter som ett djur med mina fakturakopior och återbetalningar.

Godnatt!

Sne flicka

Har ni någonsin sett en mer vriden tjej än Sofie? Bilden är ju underbar!



Kommentera lite mer ffs! Är ju inte lika roligt att logga in och se att ingen har kommenterat mina underbara inlägg. Är detta straffet för att jag var borta en massa och inte uppdaterade på nästan tre veckor?

Moppe på Skiathos

Måste bara lägga upp den här otroligt  snygga bilden jag tog. Inte för att bilden i sig är något mästerverk. Men motivet är ju så coolt.
I Skiathos stad, på ngn bakgata, hade det här vildvinet växt över en moppe som stod fastkedjad. Tyckte bara att det såg lite kul ut.

Invuxen moppe

Road trip med Jason Mraz som mål

I fredags träffades jag, Roddan, Linnea och Ida på centralen. Väntade på Johan i ngn halvtimme innan han kom och sen dumpade oss på Ica Maxi. Tittade lite på leksaker, färg och köpte mat till kvällen. Sen hämtade Johan upp oss. Bältet i mitten var trasigt, så jag fick sitta utan. =/

Grillade haloumi och kött som vi åt med potatis och sallad som mamma hade gjort.


Efter maten gick vi ner till sjön en sväng. Tyvärr hade det blivit så sent och kallt att amn inte var så sugen på att bada.

Sen satte vi oss i friggan och spelade kort. Johan spelade sen lite gitarr förr oss. En underbar och fin improviserad sång som nog inte bör visas på bloggen! =P
    

På lördagsmorgonen klagade alla på att min mobil legat och pipit hela natten. Jag hade inte märkt ett skit. Förlåt. =/
Tog bilen mot Borlänge och gick omkring i affärer när vi väl kom fram. Folk överallt.

Roddan hade sin otroligt fina t-shirt på sig.


Började gå mot festivalområdet. Kastade russin på folk och beundrade det lilla samhället Borlänge. Kom till festivalområdet ca 1½ innan Jason Mraz skulle börja spela. De andra ställde sig och tog en plats näsra scenen medan jag och Nea gick runt och utforskade området. Sen ställde vi oss med de andra. Vissa blåste såpbubblor.


Efter ett tag började folk trängas och puttas som galna. Vi stod och lutade oss på de bakom oss. Det var värre än Coldplaykonserten. Det var en tjej bakom mig som tog på min rumpa, så jag flyttade in snett framför Johan för att få slippa det. Fast Johan var nog ändå den som slog mig i huvet flest gånger.

Jag, Johan och Ida. Roddan syns i bakgrunden.


Sen, kl 18, hoppade den underbara JASON MRAZ upp på scenen och publiken blev ännu vildare. Jag stod böjd som en banan åt sidan. Sen kom det in en kille brevid mig som typ hände på mig. Han satte sin armbåge i min hals så att jag knappt kunde andas. Jag sa till, men han fortsatte att hänga på mig. Men Jason var underbart bra och det var västa sköna draget. Jag tror att jag är kär. =P
         
Bäst var ju ändå slutet. Alla sjöng med, Jason sjöng om svenska köttbullar och... ja.
I'm Yours! =P

Sen gick vi till donken och åt. Det var så dyrt inne på festivalområdet. Kön var ungefär en km lång och det tog ca 3 år innan man kom fram. Sen tod det ytterliggare 3 år innan Johan hade ätit upp. =P

Sen gick vi tillbaka och lyssnade lite på Nationalteatern innan jag och Linnea köpte våfflor innan vi gick bort till Sugarplum Fairy. De var inte så bra live, men de spelade iaf Sweet Jackie! <3 Och sen en låt med en melodi som vi gick och nynnade på hela kvällen som ajg tyvärr har glömt. Helt underbart var det. Måste ladda ner så att jag kan fortsätta nynna på den!

Såg ngt vidrigt också. Två stupfulla tjejer som inte såg äldre ut ä fjorton. De blev taffsade på av två killar som såg ut att vara äldre än trettio. Vi stod och såg och typ avvaktade. Sen kom det en äldre tjej med fetgrym stake och skällde ut äckelgubbarna. Tror tom att hon kallade dem det. Tjejerna stack illa kvickt. Hoppas inget annat illa hände. Känns så tråkigt att sånt händer. Det vänder sig i magen på en. Och frågan utan svar är ju varför inte vi grep in... Kanske vi hade gjort det om de gick längre. Går ju inte att svara på eftersom att det är en hypotetisk fråga. Men det är bra att det finns sånnt människor som hon. Räddaren i nöden.

Gick till Timbuktu och dansade som galningar. Svettigt och äckligt. Tjejen framför mig hoppade typ bak mot mig, så jag fick trycka fram henne. Oftast brukar ju fulk trycka sig frammåt. Eller så är det väl så att alla trycker sig mot mig.

Gick en bit bakåt och satte oss. Kastade russin omkring oss. Och på en kille framför oss. Sen fick Johan och Ida rädda en stupfull kille till sjukstugan.

Sen skulle vi dansa till Alla vill till himlen och lite fler låtar. Några andra personer dansade också, så vi började dansa med dem. Och superstora dansringar blev det. Det var asballt! Sånt borde man göra lite oftare. Spontandansa på stan. Skitkul!

Sen skulle The Ark börja spela, men då stack vi mot bilen. Bilnycklarna skulle ligga i Idas väska, men vi hittade dem inte. Vi fick tömma hela väskan. Och man säger ju att en tjej har allt i sin väska så jag jag ju berätta att det stämmer. I Idas väska låg verkligen allt - inklusive Johans bilnycklar. Alla pustade ut.

Åkte till donken och gick på toa och köpte ett sista mål innan hemfärden. Ungefär vid 2 bar det av hemåt. Roddan och jag delade på ett bälte och jag sov på Linneas bröst ett tag. Äntligen har jag förstått varför vissa människor har bröst. Det är så praktiskt när man åker bil... Jag sov nästan hela bilfärden. Dock inte på Linneas bröst. Kom väl hem strax innan 6. La in bilderna på datorn och kollade lite grejer. Somnade halv åtta.

Jasons blogg:
"I don't think we've ever played before a more blond ambitious audience."