Nu försvinner jag
Om fyra timmar åker jag till Tyskland... i världens snyggaste bil dessutom. =P
Hannover, here we come!
Så ni får nog inget blogginlägg förren på tisdag.
Hannover, here we come!
Så ni får nog inget blogginlägg förren på tisdag.
Det är aldrig kört tydligen
Denna gång trodde jag att det var helstopp, men icke! Får jobba tisdag-fredag nästa vecka också. Undrar bara varför, men jag är nöjd. Bortsätt från att jag och Daniel inte får fira att jag blir arbetslös. Madde satt och snackade med Anneli när jag kom till receptionen. Och då började de fråga om jag skulle var borta måndag också och om jag ville jobba till fredag nästa vecka. Men självklart.
Förlorar egentligen jättemkt (jo jo, definitionsfråga egentligen) på att åka till Tyskland, borstätt från att det kostar pengar. Minst 1440 kr förlorar jag på att vara borta två dagar från jobbet. Men det är värt det. Tänk om jag dör om en vecka. 1440 kr rikare, men en Tysklandsresa med med underbara personer fattigare. Pengar är ju inte allt, som jag försöker lura i mig själv.
Förlorar egentligen jättemkt (jo jo, definitionsfråga egentligen) på att åka till Tyskland, borstätt från att det kostar pengar. Minst 1440 kr förlorar jag på att vara borta två dagar från jobbet. Men det är värt det. Tänk om jag dör om en vecka. 1440 kr rikare, men en Tysklandsresa med med underbara personer fattigare. Pengar är ju inte allt, som jag försöker lura i mig själv.
EttTusenEttHundraElva
Jag just insett att Göran Persson också går på timlön.Vilken J**** loser!^^ (Ja, det kan man ju försöka intala sig.)
Det är ju bara det att han tjänar 1111,11111 ggr mer än jag i timmen.
Vem tror du kämpar mest på sin arbetsplats?
Det är ett så J**** värdelöst klassamhälle vi lever i!
Jag säger som mamma: "Och han ska vara sosse?!"
Ja, livet är orättvist, men måste det vara så? Ser man det såhär finns det ju nästan ingen anledning att ens försöka. Jag blir så less på att det är så här.
Han tjänar (drygt) EttTusenEttHundraElva kronor mer. Det är inte lite...
Det är ju bara det att han tjänar 1111,11111 ggr mer än jag i timmen.
Vem tror du kämpar mest på sin arbetsplats?
Det är ett så J**** värdelöst klassamhälle vi lever i!
Jag säger som mamma: "Och han ska vara sosse?!"
Ja, livet är orättvist, men måste det vara så? Ser man det såhär finns det ju nästan ingen anledning att ens försöka. Jag blir så less på att det är så här.
Han tjänar (drygt) EttTusenEttHundraElva kronor mer. Det är inte lite...
Tingsek på Debaser
Vandrade iväg från jobbet och träffade Sofie, sen gick vi till Medborgarplatsen och träffade Magie. Sen råkade det bli så att vi gick ända tillbaka till jobbet nästan för att få i oss ngt snabbt, billigt och gott. Åt på Gyrella, somär ett grekisktinspirerat snabbmatställe. SKITGOTT! Jag och Sofie delade på en Gyrella för två, och det var så gott. Gyros, kyckling, tomat, ost och typ vitlöksost. Kladdigt var det också. För det låg liksom mellan två bröd, så det var nästan som en ciabatta fast grekiskt. =P
Sen var klockan dags att träffa Roddan coh Johan som satt och väntade på oss. Gick dit och gjorde pojkarna sälskat när världens coolaste människa kom och snackade med oss, så nu vet vi alla hemligheter som finns att veta om Alby! Och han var så skön! Lätt bästa fullisen i stan! Vi fick se kort på hans fru också.
Fullisen: "Min tjej heter Marita. Jag har hängt ihop med henne i tio år. Hon är så jääävla ful. Jag älskar henne!" Han visar oss kortet på henne. "Visst är hon ful?!"
Roddan och Johan: Näääää!
Hahaha
Sen fortsatte han:
"Ni har sett min fru. Ni har sett min ring. Men ni har fan inte sett min klocka", varpå han håller upp klockan framför Magie och Sofie. "Den går till och med!"
"Jag älskar Stockholm. Och jag älskar er! Men Alby är speciellt!"
Asskön kille!
När folket i kön började gå in gick vi också in, förutom Magie som skulle hem. Hängde ett ganska bra tag där inne och snackade skit (^^) och Tyskland och säkert lite annat. Sofie och jag köpte varsin cider.
Sen var det bara att fortsätta vänta på att det skulle dra igång. Efter ett tag släckte de ner och några drog sig mot scenen och där stod vi snällt och väntade.
Efter ett tag drogs ridån isär och det norsta förbandet JIM STÄRK startade upp med en skön låt.
Sångaren hade en väldigt skön röst och det bådade gott. Tyvärr blev nog de flesta lite besvikna för det hände aldrig något, ganska slött sådär. Det var väldigt platt rakt igenom och publiken var aldrig riktigt med. Fast det kan man egentligeninte räkna med att de ska vara när det är ett förband. Men ger man dem några år så kanske de blommar ut, vem vet?
Tiden gick väldigt långsamt kändes det som och det började bli väldigt segt. Ryggen och fötterna värkte och rastlösheten och tröttheten kom smygande. Just då drogs ridån återigen isär och denna gång skuttade Magnus Tingsek upp på scenen och var grym. Han spelade en nyskriven låt som påminde om Clocks (Coldplay). Hmmm. Jag kände så igen det, men det var Roddan som placerade det.
Tingsek är helt underbar att se live! Han flyger och far och verkligen bjuder sin publik på sig själv. Jag blev inte alltför förvånad när han hoppade ner bland publiken och gick runt och sjög, la sig på golvet och sjöng och flirtade med ett par tjejer med kamera. Inte många skulle göra en sån grej.
Sen hörde man att han sa "Stockholm, jag älskar er!" och det tror jag faktiskt att han gör. Det var ju inte som Ung 08, som var världens skämt och som fick en skämmas.
Vad gör jag egentligen? vad gör Roddan - vad gör Johan? Alla ser ju galna ut.
När Tingsek hade grymmat sig klart där uppe så scen (och bland publiken) och klockan var kvart i elva drog vi oss mot Burger King. Sen gick vi till tåget i regnet, vilket innebar att Roddan inte hade tagit med paraplyet i onödan. Johan och jag lurade Roddan att hans plånbok var borta, han tyckte inte att det var kul.
Sen satt Roddan och Johan på stationen och matade varandra med hamburgare.
Folket hoppade av i Östertälje och hamn och bara jag och Johan åkte till centrum. Där skiljdes vi med en stor kram stående mitt i gatan.
Detta var en rolig kväll som jag spenderade tillsammans med fyra asgrymma, helt underbara människor som jag är väldigt tacksam och stolt att jag kan kalla mina vänner. Tack!
Sen var klockan dags att träffa Roddan coh Johan som satt och väntade på oss. Gick dit och gjorde pojkarna sälskat när världens coolaste människa kom och snackade med oss, så nu vet vi alla hemligheter som finns att veta om Alby! Och han var så skön! Lätt bästa fullisen i stan! Vi fick se kort på hans fru också.
Fullisen: "Min tjej heter Marita. Jag har hängt ihop med henne i tio år. Hon är så jääävla ful. Jag älskar henne!" Han visar oss kortet på henne. "Visst är hon ful?!"
Roddan och Johan: Näääää!
Hahaha
Sen fortsatte han:
"Ni har sett min fru. Ni har sett min ring. Men ni har fan inte sett min klocka", varpå han håller upp klockan framför Magie och Sofie. "Den går till och med!"
"Jag älskar Stockholm. Och jag älskar er! Men Alby är speciellt!"
Asskön kille!
När folket i kön började gå in gick vi också in, förutom Magie som skulle hem. Hängde ett ganska bra tag där inne och snackade skit (^^) och Tyskland och säkert lite annat. Sofie och jag köpte varsin cider.
Sen var det bara att fortsätta vänta på att det skulle dra igång. Efter ett tag släckte de ner och några drog sig mot scenen och där stod vi snällt och väntade.
Efter ett tag drogs ridån isär och det norsta förbandet JIM STÄRK startade upp med en skön låt.
Sångaren hade en väldigt skön röst och det bådade gott. Tyvärr blev nog de flesta lite besvikna för det hände aldrig något, ganska slött sådär. Det var väldigt platt rakt igenom och publiken var aldrig riktigt med. Fast det kan man egentligeninte räkna med att de ska vara när det är ett förband. Men ger man dem några år så kanske de blommar ut, vem vet?
Tiden gick väldigt långsamt kändes det som och det började bli väldigt segt. Ryggen och fötterna värkte och rastlösheten och tröttheten kom smygande. Just då drogs ridån återigen isär och denna gång skuttade Magnus Tingsek upp på scenen och var grym. Han spelade en nyskriven låt som påminde om Clocks (Coldplay). Hmmm. Jag kände så igen det, men det var Roddan som placerade det.
Tingsek är helt underbar att se live! Han flyger och far och verkligen bjuder sin publik på sig själv. Jag blev inte alltför förvånad när han hoppade ner bland publiken och gick runt och sjög, la sig på golvet och sjöng och flirtade med ett par tjejer med kamera. Inte många skulle göra en sån grej.
Sen hörde man att han sa "Stockholm, jag älskar er!" och det tror jag faktiskt att han gör. Det var ju inte som Ung 08, som var världens skämt och som fick en skämmas.
När Tingsek hade grymmat sig klart där uppe så scen (och bland publiken) och klockan var kvart i elva drog vi oss mot Burger King. Sen gick vi till tåget i regnet, vilket innebar att Roddan inte hade tagit med paraplyet i onödan. Johan och jag lurade Roddan att hans plånbok var borta, han tyckte inte att det var kul.
Sen satt Roddan och Johan på stationen och matade varandra med hamburgare.
Folket hoppade av i Östertälje och hamn och bara jag och Johan åkte till centrum. Där skiljdes vi med en stor kram stående mitt i gatan.
Detta var en rolig kväll som jag spenderade tillsammans med fyra asgrymma, helt underbara människor som jag är väldigt tacksam och stolt att jag kan kalla mina vänner. Tack!
Mamma <3 - som vanligt!
Lite snabbt om de senaste händelserna:
Ringde arbetsförmedlingen idag. Jobbiga kärring!
Aja, jag ska in dit på mitt möte nån gång när jag kommit hem från Tyskland. Ska ha med mig betyg från gymnasiet, intyg från arbetsplatser och min jobbansökan. Hoppas det leder till ngt.
Ringde ju från mammas telefon och när jag gick därifrån började Yvunne D-E prata hockey med mig eftersom att hon visste att jag skulle på matchen SSK-Mora igår. Och hos sa grattis till vinsten och allting. Hon är väldigt trevlig! Sen Kom Yvonne B och hon frågade hur det var annars. Jag berättade om mitt tjaffs med arbetsförmedlingen. Hon höll med om att det var skit och att de bara var onödiga och att jag ska söka jobb där - man behöver ju ändå inte göra ngt eller kunna ngt.^^ Sen kom vi in på Göran Perssons nya lön - 100 000 kr - I TIMMEN.
Yvonne: Ja, då vet du vad du ska satsa på i framtiden då.
Jag: Ja, då behöver jag ju bara jobba en timme.
Hon skrattade lite åt det, men det är ju så. Jobba typ en timme per halvår, det vore ju ngt... Snacka om överbetald. Och det är ju våra skattepengar också. Jag menar, vad får jag - en arbetsförmedling som avaktualiserar mig.^^
Sen ringde mamma och undrade vad de sa på arbetsförmedlingen. Och så berättade jag om min och Yvonnarnas konversation om Persson. Och att Mahrs (min gymnasielärare i svenska B, psykologi och religion) sa en gång. Det var något i stil med "Jag är ju socialdemokrat. Men det är inte Socialdemokraterna." Jag tycker att det var ganska bra sagt. Det ligger iaf ngt i det hela.
Mamma blev väldigt upprörd av vårt tretton minuter långa samtal och utbrast:
"Jag tror på Rodolfo! Jag tror på honom" han verkar vettig!"
Måste jag tillägga att jag satt och asgarvade?
Fluffy - you've got a BIG fan! xD
Ingen ser
När ingen ser att man mår dåligt, ska man låtsas som att man inte mår dåligt då?
När man berättar att man mår dåligt och ingen bryr sig, ska man ignorera sina egna känslor då?
Vad hjälper?
När man berättar att man mår dåligt och ingen bryr sig, ska man ignorera sina egna känslor då?
Vad hjälper?
Kul jobb ändå!
Sammanställer förslag och brainstormingsaker från jobbets konferens på Gotland som ägde rum nu i helgen. Bästa förslaget hitills:
Sergelkondom - känn dig säker med Sergel.
Klockrent ju.
Jätteroliga förslag är det och allt möjligt skit. Fräsa ett S på månen och Madonna ska skriva en Sergellåt... Kul faktiskt och jag får sitta vid en datorn med kul människor på ekonomi! =)
Sergelkondom - känn dig säker med Sergel.
Klockrent ju.
Jätteroliga förslag är det och allt möjligt skit. Fräsa ett S på månen och Madonna ska skriva en Sergellåt... Kul faktiskt och jag får sitta vid en datorn med kul människor på ekonomi! =)
Inte kul jobb denna vecka
Den här veckan lär bli värre än den förra på jobbet.
Birgitta är tillbka vilket innebär att Gunilla måste ha sin plats tillbaka och jag kommer få en mobbad plats utan dator. This sucks. Dessutom kommer de vara full styrka så jag egentligen inte behövs. Great. Nu kommer att jag få ännu färre arbetsuppgifter och de kanske tycker att jag borde gå hem tidigare. Får väl smita upp i förrådet och låtsas städa eller ngt i värsta fall. Jag vill inte sluta tidigare bara för att de inte vill ha mig.
Fick iaf ledigt på fredag så torsdag klockan 22 åker vi till Tyskland. Yay!
Nu är jag klar med min morgonrunda. Undrar vad jag ska göra resten av dagen....
Birgitta är tillbka vilket innebär att Gunilla måste ha sin plats tillbaka och jag kommer få en mobbad plats utan dator. This sucks. Dessutom kommer de vara full styrka så jag egentligen inte behövs. Great. Nu kommer att jag få ännu färre arbetsuppgifter och de kanske tycker att jag borde gå hem tidigare. Får väl smita upp i förrådet och låtsas städa eller ngt i värsta fall. Jag vill inte sluta tidigare bara för att de inte vill ha mig.
Fick iaf ledigt på fredag så torsdag klockan 22 åker vi till Tyskland. Yay!
Nu är jag klar med min morgonrunda. Undrar vad jag ska göra resten av dagen....
Sopsortera är viktigt
Mamma kom just med en konstig kommentar...
Mamma: Vem var det du fick likören av?
Jag: Affe och Linnea.
Mamma: Okej. Du kan ju fråga dem sen hur du ska göra när det är slut, var du ska kasta den. För det är ju inte glas och... Man får ju inte slänga sopor som man vill idag...
HAHAHHAHA!!! Söt hon är ibland!
Mamma: Vem var det du fick likören av?
Jag: Affe och Linnea.
Mamma: Okej. Du kan ju fråga dem sen hur du ska göra när det är slut, var du ska kasta den. För det är ju inte glas och... Man får ju inte slänga sopor som man vill idag...
HAHAHHAHA!!! Söt hon är ibland!
Åh vad jag älskar min mamma
Denna morgon mötte jag upp Sofie, Daniel och Rebecca på stationen och vi åkte tillsammans till Sveriges huvudstad Stockholm "08-land" för att gå på gudstjänst i St:a Clara kyrka. Det var en bra gudstjänst med ganska givande predikan iaf för mig. "Om du var åtalad för att vara kristen, skulle det då finnas tillräckligt med bevis för att du skulle bli fälld?" Det satte iaf griller i mitt huvud.
När gudstjänsten var över fastnade jag och Rebecca (på ett ungefär) i killen vid dörren. Han frågade ut oss vad vi var för ena och var vi kom från. "Jaha, Hovsjö. Jamen det är bra!" Sen fick vi tillåtelse att gå. Så kändes det lite. Kul var det.
Sen ville jag gå på promenad i det soliga vädret så vi vandrade Drottninggatan, genom Gamla stan och över halva Söder. Gick lite vilse innan vi kom till Medborgarplasen. Gick sen till ett ställe jag har ätit lunch på på jobbet. Ett thaiställe. Jag tog en yakitori som var jättegod. Sofies var lite kall men hon får skylla sig själv som inte sa till tycker jag. Efter nästan en timme gick vi därifrån. Rebecca avvek eftersom att hon kände att det var dags att bege sig hemåt. Vi andra gick in på ICA och köpte glass, chips och 72%-ig cholkad. Gick sedan ner mot vattnet förbi Eriksdalsbadet och satte oss vid vattnet och dinglade med benen. Mumsade på våra saker och sen träffade vi Pelle och Pia. Vi bjöd de på chips, men bitch-Pia var speedad hamster och sen kom Helena och Maja och ett par invandrare (vi pratar om fåglar nu alltså). De åt upp mer chips än Daniel hade ätit. Efter ett tag blev det kallt och vi började gå igen. Kom upp till tåget och tog 17-tåget hem till Södertälje. Hoppade av i hamn och tog en äventyrlig promenat till Södertälje centrum där våra vägar skiljdes åt.
En mysig dag men ibland känner jag mig väldigt lätt utanför. Nä de går där med armarna om varandra känner jag mig mest ivägen faktiskt.
När jag kom hem från dagens äventyr i huvudstaden berättade jag för mamma vad jag hade gjort under dagen och nämnde även att jag har planer på att kanske åka till Tyskland på fredag. Hon undrade lite vad jag skulle göra där (typ bo på hotell) och med vilka jag skulle åka (Mamma: Johan... han med hatten? Ja honom gillar jag).
Mamma: Ja, du är ju myndig nu.
Jag: Skulle du inte låta mig åka om jag varit sjutton?
Mamma: Du och tre killar?!
Jag: Ja... Men Roddan är nästan tjej...
Mamma: Ja men då så. (typ)
Sedan vid middagen när den eventuella tysklandsresan kom på tal igen sa mamma: Jag tycker det är konstigt att Roddan inte har någon tjej. Han är ju så trevlig.
Jag såg väl ut lite som ett frågeteckenoch frågade när hon har träffat honom.
Pappa: I sommarstugan, kommer du inte ihåg det? Hade du druckit för mycket eller?
Mamma: Jamen han var ju jättetrevlig då och han försökte ju hjälpa dig att bli av med TV-bänken... och allt det här med maren... Och han är ju så insatt i skolan.
Hehe. Det är nog inte bara Johan som min mamma gillar. Fast idag pratade hon även om honom. Att han verkade vara en sån där skön kille. Som inte bryr sig om vad andra tycker. Han är sig själv ändå. Till och med pappa kommenterade att han gav ett bra "first impression".
Vi får se vad de på jobbet tycker om att jag ger upp en dag tidigare... Eller om det ens går. När Thereze försökte få ledigt en dag i somras fick honm nej. Det var skitdåligt! Hon var också extraanställd med timlön... Gulp!
Men jag måste ju med. Fatta bara hur underbart detta kommer att vara!
http://www.statoildetaljhandel.se/FrontServlet?s=solros&state=solros_dynamic&viewid=209945
När gudstjänsten var över fastnade jag och Rebecca (på ett ungefär) i killen vid dörren. Han frågade ut oss vad vi var för ena och var vi kom från. "Jaha, Hovsjö. Jamen det är bra!" Sen fick vi tillåtelse att gå. Så kändes det lite. Kul var det.
Sen ville jag gå på promenad i det soliga vädret så vi vandrade Drottninggatan, genom Gamla stan och över halva Söder. Gick lite vilse innan vi kom till Medborgarplasen. Gick sen till ett ställe jag har ätit lunch på på jobbet. Ett thaiställe. Jag tog en yakitori som var jättegod. Sofies var lite kall men hon får skylla sig själv som inte sa till tycker jag. Efter nästan en timme gick vi därifrån. Rebecca avvek eftersom att hon kände att det var dags att bege sig hemåt. Vi andra gick in på ICA och köpte glass, chips och 72%-ig cholkad. Gick sedan ner mot vattnet förbi Eriksdalsbadet och satte oss vid vattnet och dinglade med benen. Mumsade på våra saker och sen träffade vi Pelle och Pia. Vi bjöd de på chips, men bitch-Pia var speedad hamster och sen kom Helena och Maja och ett par invandrare (vi pratar om fåglar nu alltså). De åt upp mer chips än Daniel hade ätit. Efter ett tag blev det kallt och vi började gå igen. Kom upp till tåget och tog 17-tåget hem till Södertälje. Hoppade av i hamn och tog en äventyrlig promenat till Södertälje centrum där våra vägar skiljdes åt.
En mysig dag men ibland känner jag mig väldigt lätt utanför. Nä de går där med armarna om varandra känner jag mig mest ivägen faktiskt.
När jag kom hem från dagens äventyr i huvudstaden berättade jag för mamma vad jag hade gjort under dagen och nämnde även att jag har planer på att kanske åka till Tyskland på fredag. Hon undrade lite vad jag skulle göra där (typ bo på hotell) och med vilka jag skulle åka (Mamma: Johan... han med hatten? Ja honom gillar jag).
Mamma: Ja, du är ju myndig nu.
Jag: Skulle du inte låta mig åka om jag varit sjutton?
Mamma: Du och tre killar?!
Jag: Ja... Men Roddan är nästan tjej...
Mamma: Ja men då så. (typ)
Sedan vid middagen när den eventuella tysklandsresan kom på tal igen sa mamma: Jag tycker det är konstigt att Roddan inte har någon tjej. Han är ju så trevlig.
Jag såg väl ut lite som ett frågeteckenoch frågade när hon har träffat honom.
Pappa: I sommarstugan, kommer du inte ihåg det? Hade du druckit för mycket eller?
Mamma: Jamen han var ju jättetrevlig då och han försökte ju hjälpa dig att bli av med TV-bänken... och allt det här med maren... Och han är ju så insatt i skolan.
Hehe. Det är nog inte bara Johan som min mamma gillar. Fast idag pratade hon även om honom. Att han verkade vara en sån där skön kille. Som inte bryr sig om vad andra tycker. Han är sig själv ändå. Till och med pappa kommenterade att han gav ett bra "first impression".
Vi får se vad de på jobbet tycker om att jag ger upp en dag tidigare... Eller om det ens går. När Thereze försökte få ledigt en dag i somras fick honm nej. Det var skitdåligt! Hon var också extraanställd med timlön... Gulp!
Men jag måste ju med. Fatta bara hur underbart detta kommer att vara!
http://www.statoildetaljhandel.se/FrontServlet?s=solros&state=solros_dynamic&viewid=209945
Fredagen
Sofie mötte mig på stationen med en kasse mat. Satte oss på bryggan och och åt innan vi sedan sprang till bussen. Osmidig som jag är drog jag lite invandrarskämt. Tänkte inte på att vi satt på 753:an mot Hovsjö. xD
Hoppade av och sällskapade med Basil till bollhallen. Jag var i samma lag som Anna och Sofie och jag spelade väldigt ojämt denna dag. En serie fick jag 133 och en annan endast 82. Kul var det även om jag förstörde en tumme. Sedan bar det av i buss, körd av Fans, mot Lindängen och när eftersläntarna hade kommit hade vi lite andakt. Väldigt fint var det och det tackar vi Gud och Daniel för...
Sen blev inte så glad på Joel av en anledning och när han gått var jag lite off. Ville bara dö men istället lade jag och mig och sov. Sen fick jag skjuts hem av en snäll arab.
Är ganska trött på Joels lögner vid det här laget. Och hans förklaring är att jag skulle bli arg eller ledsen eller bara reagera för starkt om han sa som det var eller sa ngt överhuvudtaget. Men är det inte bättre att jag reagerar än att jag låter bli? Och att han undanhåller saker för att han är rädd för hur jag ska reagera gör väldigt ont att höra.
Hoppade av och sällskapade med Basil till bollhallen. Jag var i samma lag som Anna och Sofie och jag spelade väldigt ojämt denna dag. En serie fick jag 133 och en annan endast 82. Kul var det även om jag förstörde en tumme. Sedan bar det av i buss, körd av Fans, mot Lindängen och när eftersläntarna hade kommit hade vi lite andakt. Väldigt fint var det och det tackar vi Gud och Daniel för...
Sen blev inte så glad på Joel av en anledning och när han gått var jag lite off. Ville bara dö men istället lade jag och mig och sov. Sen fick jag skjuts hem av en snäll arab.
Är ganska trött på Joels lögner vid det här laget. Och hans förklaring är att jag skulle bli arg eller ledsen eller bara reagera för starkt om han sa som det var eller sa ngt överhuvudtaget. Men är det inte bättre att jag reagerar än att jag låter bli? Och att han undanhåller saker för att han är rädd för hur jag ska reagera gör väldigt ont att höra.
Bra och dåligt
Tror några av er har förstått att jag inte mår så bra nu. Och idag känns det som att nedräkningen börjar. En vän mindre fr.o.m. idag då. Eller?
Men trots detta finns det som man bli lite glad av. T.ex. att på tåget hem från jobbet en fredag få ett samtal av en viss mr. Fluff. "Hej! Johan och jag har hyrt bil på statoli. Vi åker till Tyskland nästa fredag med Affe. Vill du följa med?" Vad svarar man på det? Mitt svar blev iaf att jag skulle kolla upp det med jobbet om det var okej att jag slutade på torsdagen. Så jag har till måndag på mig att bestämma mig. Beräknat prisf för bil, bensin, färjor och hotell är 1367 kr (för tre nätter och fyra dagar). Helt okej pris måste jag säga. Måste bara prata med mamma (som typ är min bästa vän numer. Henne kommer jag nog aldrig förlora iaf) och kolla med jobbet. Men om jag överfyller kaffemaskinerna på fredag lär jag ju inte behövas, sorgligt nog. Skulle vara riktigt kul att göra Roddan sällskap på hans efterlängtade road trip genom Europa. En viss del av Europa iaf. Dessutom är ju Affe och Johan också underbara människor att umgås och snacka med.
På tal om typ Roddan och Johan så diskuterade jag och Sofie att man kan vara social på både bra och dåliga sätt. Vi känner en människa som vi både anser vara ganska jobbigt social. Människan måste liksom snacka hela tiden och få det att handla om henne. Och man måste verkligen skratta åt hennes dåliga skämt och om man inte gör det så drar hon dem igen. Och igen. Svårt att förstå att det inte blir kul andra eller tredje gången heller? Men så finns det ju sociala människor som är helt underbara. Roddan och Johan t.ex. De är ju supersociala. Roddan känner ju typ halva stan och vem kan låta bli att fascineras av Johans toaletthistorier och andra hans andra historier? Och min mamma är ju kär i Johan. Eller ja, om man överdriver lite starkt och använder fantasin!
Åh vad jag älskar Roddans blogg. Iaf loggan... Ville bara ha det sagt!
Vad borde jag göra? Hur ska jag få detta vänproblem ur världen? Mår verkligen inte super just för tillfället. Ska väl iaf sova, tror jag, och skjuta upp det hela lite till. Vi får se om det bli ngn struktur på det hela.
Tycker inte om att bli utesluten ur någon av minna vänners liv. Faktiskt.
Tycker inte om att förlora en vän. Faktiskt. Jag har redan varit med om det.
Tycker inte om min situation just nu och att inget blir bättre även när jag försöker. Faktiskt.
Tycker om de vänner jag har! Väldigt mycket!
Men trots detta finns det som man bli lite glad av. T.ex. att på tåget hem från jobbet en fredag få ett samtal av en viss mr. Fluff. "Hej! Johan och jag har hyrt bil på statoli. Vi åker till Tyskland nästa fredag med Affe. Vill du följa med?" Vad svarar man på det? Mitt svar blev iaf att jag skulle kolla upp det med jobbet om det var okej att jag slutade på torsdagen. Så jag har till måndag på mig att bestämma mig. Beräknat prisf för bil, bensin, färjor och hotell är 1367 kr (för tre nätter och fyra dagar). Helt okej pris måste jag säga. Måste bara prata med mamma (som typ är min bästa vän numer. Henne kommer jag nog aldrig förlora iaf) och kolla med jobbet. Men om jag överfyller kaffemaskinerna på fredag lär jag ju inte behövas, sorgligt nog. Skulle vara riktigt kul att göra Roddan sällskap på hans efterlängtade road trip genom Europa. En viss del av Europa iaf. Dessutom är ju Affe och Johan också underbara människor att umgås och snacka med.
På tal om typ Roddan och Johan så diskuterade jag och Sofie att man kan vara social på både bra och dåliga sätt. Vi känner en människa som vi både anser vara ganska jobbigt social. Människan måste liksom snacka hela tiden och få det att handla om henne. Och man måste verkligen skratta åt hennes dåliga skämt och om man inte gör det så drar hon dem igen. Och igen. Svårt att förstå att det inte blir kul andra eller tredje gången heller? Men så finns det ju sociala människor som är helt underbara. Roddan och Johan t.ex. De är ju supersociala. Roddan känner ju typ halva stan och vem kan låta bli att fascineras av Johans toaletthistorier och andra hans andra historier? Och min mamma är ju kär i Johan. Eller ja, om man överdriver lite starkt och använder fantasin!
Åh vad jag älskar Roddans blogg. Iaf loggan... Ville bara ha det sagt!
Vad borde jag göra? Hur ska jag få detta vänproblem ur världen? Mår verkligen inte super just för tillfället. Ska väl iaf sova, tror jag, och skjuta upp det hela lite till. Vi får se om det bli ngn struktur på det hela.
Tycker inte om att bli utesluten ur någon av minna vänners liv. Faktiskt.
Tycker inte om att förlora en vän. Faktiskt. Jag har redan varit med om det.
Tycker inte om min situation just nu och att inget blir bättre även när jag försöker. Faktiskt.
Tycker om de vänner jag har! Väldigt mycket!
Bara en tanke
Det känns som att jag tjatar på er, att ni ska tycka om mig. Är ni mina vänner?
Nehepp
Inget mer jobb här för min del ser det ut som. =(
Kalevi svamlade ngt om att det är mkt som händer här och eftersom att jag inte haft så mkt att göra alltid (de har ju alltid lyckats hitta ngt tycker ju jag) och det som gäller ena dagen gäller inte den andra och.... "Misströsta inte." Lätt för honom att säga. De andra här verkade inte heller vara så ivriga att ha mig kvar ens några veckor.
Då blir jag arbetslös lagom till alla andra skaffar jobb då.... så känns dte iaf. Eller det är väl bara Daniel, killen som skulle vara abetslös i lite drygt en evighet. Han får jobb och jag får sitta hemma och bli fattig...
Skit också!
Tycker in om när män kommer ut från toan och visslar! Uscha!
Måste även påpeka att fler toaletter är lämnade med bajslukt och toasistsen uppe här på tian än nere på nian. Men så jobbar det ju lite fler män här... Bl.a. VD:n.
LOL
Kalevi svamlade ngt om att det är mkt som händer här och eftersom att jag inte haft så mkt att göra alltid (de har ju alltid lyckats hitta ngt tycker ju jag) och det som gäller ena dagen gäller inte den andra och.... "Misströsta inte." Lätt för honom att säga. De andra här verkade inte heller vara så ivriga att ha mig kvar ens några veckor.
Då blir jag arbetslös lagom till alla andra skaffar jobb då.... så känns dte iaf. Eller det är väl bara Daniel, killen som skulle vara abetslös i lite drygt en evighet. Han får jobb och jag får sitta hemma och bli fattig...
Skit också!
Tycker in om när män kommer ut från toan och visslar! Uscha!
Måste även påpeka att fler toaletter är lämnade med bajslukt och toasistsen uppe här på tian än nere på nian. Men så jobbar det ju lite fler män här... Bl.a. VD:n.
LOL
Arbetsförmedlingen suger as! DÖÖÖÖÖ!
Jag var ju tillsammans med Daniel på en gruppinformation hos Arbetsförmedlingen den 23 augusti. De ville att vi skulla komma den 28 augusti för ett personligt samtal men jag sa att jag jobbade fram till den 14 september. Då blev jag istället ombedd att komma in på öppet hus måndagen den 17 september mellan kl 0900 och 1100.
I torsdags fick jag ju reda på att jag skulle jobba här i två veckor så måndagen den 17 september kl 0805 (fem min efter att de öppnat) ringer jag Arbetsförmedligens kundtjänst. Får då reda på att jag har avaktualiserats för att jag förmodas ha jobb. "VA?!?!" ringer i mina öron. Killen med härlig dialekt och jag diskuterade detta i åtta minuter utan att komma fram till något. Han sa att jag skulle ha fått en förfrågan hemskickad per brev vilket jag inte hade fått och att jag inte alls förväntades komma in på öppet hus... Det enda han kunde göra var att rekomendera mig att gå dit och skriva in mig igen. Orka, wtf?!
I måndags när jag kom hem låg ett brev från Arbetsförmedlingen i brevlådan. Där stod det att jag hade avaktualiserats för att jag fått arbete fr.o.m. 2007-09-11. Ehm? Det har de glömt att tala om för mig... Var har jag arbete?
Idag smet jag ner till mammas skrivbord och ringde Arbetsförmedlingen i Södertälje. Ann Sandberg (som tydligen var min handläggare och som jag fått brevet ifrån) var ledig på fredagar. Jag fick prata med en Eva Karlsson. Fick inte reda på så mkt mer av henne och hon kunde inte göra annat än att rekomendera mig att komma in igen den 1 oktober när jag blev arbetslös. Luften gick ur mig och jag lät nog jätteotrevlig. Who can blame me?! Avslutade iaf med att önska henne en trevlig helg. Tror hon blev lite gladare då. Men det blev inte jag!
Om jag nu bokat tid den 17:e för att jobbet tar slut den 14:e... Hur kan de då avaktualisera mig den 11:e och påstå per brev att jag fått jobb? Jag hade ju sagt hur det låg till och DÅ var det ju inga problem... WTF! Fatta att jag inte tycker om arbets-fucking-förmedlinegn! Blö!
Präktiga föräldern lämnar inget åt slumpen
Järnkoll på allt från amning till bästa dagiset!
Präktiga föräldern kan nog allt. Vid vecka 11 i graviditeten läser du och din partner in er på förlossningens olika stadier.
I 24:e veckan kan ni redan allt om olika sömnmetoder och har bestämt er för vilken som är den bästa. Ni provkör alla vagnar, inreder barnrum på det bästa sättet, väljer rätt dagis när barnet är nyfött, vrider, vänder och tänker på allt. Inget lämnas åt slumpen. I era bästa stunder är präktiga föräldraparet perfekta att använda som en slags familjens Nationalencyklopedi - ni har svar på allt. I era värsta stunder är ni bara jobbiga besserwissers.
Dumma dumma aftonbladet!!!! Okej att jag är aningen kontrollig av mig, men seriöst?!
Jag har iaf sån koll att jag vet att det inte heter dagis utan förskola! Sådetså!
Min teori är iaf att jag kommer att bli lite av en kompismamma, en sån som man kan prata med och shoppa med och så... Det är iaf lite sån relation jag har med min mamma och brukar inte sånt följa med ner i generationerna? Om man säger som Sofie då: "Jag är min mammas dotter." Förstår ni då vad jag menar? Man blir ju lite som sina föräldrar.
Präktiga föräldern kan nog allt. Vid vecka 11 i graviditeten läser du och din partner in er på förlossningens olika stadier.
I 24:e veckan kan ni redan allt om olika sömnmetoder och har bestämt er för vilken som är den bästa. Ni provkör alla vagnar, inreder barnrum på det bästa sättet, väljer rätt dagis när barnet är nyfött, vrider, vänder och tänker på allt. Inget lämnas åt slumpen. I era bästa stunder är präktiga föräldraparet perfekta att använda som en slags familjens Nationalencyklopedi - ni har svar på allt. I era värsta stunder är ni bara jobbiga besserwissers.
Läser: Allt: Anna Wahlgren, tjocka översiktsböcker om barnets utveckling, "Lek med din baby - 250 lekar som främjar barnets utveckling" och mycket, mycket mer.
Pratar dig varm för: Barnprylar som fått gott resultat i Råd och Röns tester.
Skulle aldrig: Köpa babylarm med webkamera. Så dyrt och onödigt
Dumma dumma aftonbladet!!!! Okej att jag är aningen kontrollig av mig, men seriöst?!
Jag har iaf sån koll att jag vet att det inte heter dagis utan förskola! Sådetså!
Min teori är iaf att jag kommer att bli lite av en kompismamma, en sån som man kan prata med och shoppa med och så... Det är iaf lite sån relation jag har med min mamma och brukar inte sånt följa med ner i generationerna? Om man säger som Sofie då: "Jag är min mammas dotter." Förstår ni då vad jag menar? Man blir ju lite som sina föräldrar.
Bara ngt som slog mig
Om jag fortsätter jobba här behöver jag troligtvis aldrig mer motionera.... xD
Jobbet och veckan och död dator
Sitter på jobbet har har ont i mina stackars små fossingar. Ränner runt som en galning och uträttar saker. Igår fick jag (förutom den gamla hederliga pentryrundan, som innebär att man fyller på det som saknas - kaffe, choklad, mjölkpulver, mjölk, te, socker, pinnar (att röra om med) samt plockar med sig disk) bl.a. plocka in varor som hade kommit och köpa citroner och lime... Idag har jag kört ut posten till folk. Det var lite jobbig när det inte stod ngt namn, t.ex ett brev från Volvo: "till föraren med registreringsnumret xxxxxx" LOL. Gunilla förstod iaf att jag inte visste vem som körde den volvon. Måste varit ngn svensk.^^
Annars då? Ja... Jag kommer inte ihåg riktigt. Är ensam hemma till tors för mamma och pappa är i Italien på vin- och olivoljsprovning. Really nice for them! (30 grader, god mat, gott vin... men luftkonditioneringen på rummet funkar inte så där är det 25 grader....)
Kan ju dra storyn om varför datorn hemma inte fungerar...
I söndags innan Joel skulle komma hem till mig tänkte jag städa och dammsuga. Städar lite och sen sätter jag på dammsugaren som dör innan den hinner ta sitt först "andetag" eller brum eller vad man nu säger... Tänker att det kanske är ngt glapp i vägguttaget och byter till ett vägguttag i mitt rum (från förrådet) och samma sak händer igen. Denna gång märker jag att lampan slocknar. Aha! Måste varit ngn säkring som gick! Även datorrummet dog denna gång så jag kunde ej sitta framför datorn. Väntar med att fixa det tills Joel kommer och under tiden hann jag städa i köket och fixa mina äckliga fötter (nja, SÅ äckliga är de faktiskt inte). Joel fixade säkringarna och det gick att tända i alla rum. Fine! Men tror ni då inte att datorn var DÖD död?!?! Det blinkade en lampa på baksidan men ingenting hände när man försökte starta den. Drog ur och satte i några sladdar, på och av med strömmen - men den var DÖD!
Ringde far min. Han sa att det nog var något med spänningsagrigaten vilket tydligen skulle innebäsa att man fick skruva sönder datorn och börja mecka med den. Och pappa kommer inte hem förrän torsdag.... Och då har han troligtvis inte tid att fixa med den heller... Tur att de inte är borta längre så att jag kan komma åt mina pengar på kontot... Har ju inte så jättemycket på kortet.
Men inget ont som inte har ngt gott med sig....
Detta innebar att jag kom i säng (släckte lampan) 22:14 på söndagkvällen. =O Typ rekord från min sida. Joel åkte ju hem tidigt, runt kvart i nio. Stackarn skulle ju upp till jobbet halv sex.... Jag duschade och sen fanns det ju typ inget mer att göra än att sova. TV:n lockar mig inte så mkt längre.
Kom även i säng ganska jättetidigt i måndags.... Visserligen var jag helt slut efter att ha sprungit runt en hel dag på jobbet. Och även om man inte går så står man. Jag satt ner 30 min innan lunch + när jag åt + på tåget.... Mina ben var DÖDA!!!! Stackars Daniel som var med mig den kvällen. Jag bara klagade och sen la jag mig i sängen och sen somnade vi.... Typ vid nio eller tio...
I går när jag kommit hem från hemgruppen så hade en dator förstört allt. Kom iaf isäng halv tolv eftersom att jag kommit hem runt tio (?) och skulle vattna blommorna och duscha....
Så nu har ni lite koll. Och jag ska återgå till jobbet som för närvarande består av att sortera post eller vad man nu ska kalla det. Jag tar ut brev ut kuveren och lägger dem i olika högar efter datum och kollar så att de inte kommer från en viss ardess eller är märkta med en etta, då ska de till en speciell hög (den består för närvarande av endast tio brev...). Mina tre olika datumhögar är 4, 5 respektive ca 30 cm höga.... Dubbelvikta A4-papper.... Mina fingrar börjar bli torra...
Puss på alla!
Info 2
Jobbet är helt okej nu. Mest på morgonen det är jobbigt.
Just so you know. Och folket är trevligt iaf.
Just so you know. Och folket är trevligt iaf.
Info
Datorn hemma är paj. Därför kommer jag bara ut på jobbet just nu. Typ en halvtimme per dag.^^
Så att ni vet att jag faktiskt har en anledning till att inte blogga så mkt.
Jobbet är inte så kul btw, lite för mkt springa omkring och serva andra. Inte min grej. Och man märker att många ser ner på en för det. För att man är sån som fixar så att det ska funka här... That sucks!
Så att ni vet att jag faktiskt har en anledning till att inte blogga så mkt.
Jobbet är inte så kul btw, lite för mkt springa omkring och serva andra. Inte min grej. Och man märker att många ser ner på en för det. För att man är sån som fixar så att det ska funka här... That sucks!
Upptaktsläger på Alphyddan 2007
I morse tog jag, Sara och Sofie bilen ut till KU:s årliga upptaktsläger på Alphyddan, kyrkans lägergård som är belägen mitt ute i skogen utanför Nykvarn vid sjön Yngern. Kom lagom till den mysiga morgonbönen som Maria höll i och sen blev i uppdelade i fyra olika lag som sedan fick gå till olika seminariestationer.
Först var min grupp inne hos Karolina och sjöng gospel och lite intressanta fakta om psalmboken. Sen fick vi öva in en sång som alla fyra grupper ska sjunga imorgon på mässan i Hovsjö.
Sen fick vi gå till Gustaf och prata om andens nådegåvor. Även det väldigt givande. Mer än tidigare då vi samtalat om det tycker jag.
Sen var det dags för middagsbön och såklart lunch. Fast det var ingen riktig sådan utan endast kräm och mackor. Då kände man hur man saknade Frans fisk! En händelse under maten gjorde att jag blev lite ledsen och gick. Jag har nog aldrig känt mig så osynlig som då. Det var som att folk tittade rakt igenom mig utan att se att jag var där. Och de flyttade sig inte en mm när jag ville förbi. Gick ner till bryggan ett tag och sen satte jag mig i andaktsrummet och grät och sen somnade jag.
Vaknade när de ringde i klockorna. Då var det dags för "Utmaningen" och vi var i våra olika grupper sedan tidigare.
Här är mitt lag: "Grupp ett"
Johanna, Cilla, Sarah, Jossan, Sandra och jag (dagen till ära iklädd en blodgivarmössa).
Första stationen var inne på labyrinten med Linnéa.
Linnea förklarar hur det ska gå till då vi i gruppen ska leda Cilla med förbundna ögon genom en liten hemmasnickrad gång made of stolar och bord. Denna gren kom vi tyvärr sist på.
Sen skulle vi hänga klädnypor i ett torkställ och spika på tid, sen skulle vi svara på några KU/Alphyddanrelaterade frågor. Stellan var vackert klägg idag:
Läskig präst? =P
Sen skulle vi springa lite och skriva alfabetet hos Martin och sen skulle vi kasta stövel över huvudet hos Karolina innan vi skulle bilda en superlång kedja (vi lyckades med 2066 cm typ) hos Johan innan vi slutligen hos Anna skulle springa över såpa för att fylla en hink med vetten.
Det var faktiskt superroligt allting. Helt klart över förväntan. Det var små korta saker, igen väntan till stationerna, kul vatriation av saker att göra och framför allt kul saker. Absolut roligare än det låter.
Sen var det dags för fika innan seminarierna fortsatte. Min grupp gick till Henke och JOssan och snackade om de fyra B:na och att man blir som man umgås.
Martin fastnade i sin godispåse.
Sen gick vi ner till Maria där vi fick måla kors. Vet inte om jag kommer använda mitt till ngt, det var ganska stort och klumpigt. Men det var kul. Jag brukar inte tycka om att pyssla, men detta var kul. Mitt kost blev svart med metallicpärlor så det såg ut som ett nitkors (lol).
Sen var det dags för den efterlängtade tacomiddagen. Saknade guacamole annars var det väldigt smaskigt. Sist jag åt taco (till skillnad från Sofie) var när mina flickor från klassen var här och innan det var det faktiskt på Alphyddan i våras.
Sara, Sofie och jag satt och tittade i gästboken efter ggr man varit där och namn man kände igen och saknade. Jag fyllde i mig själv på några datum och vi kom på att Danielgubben saknades vid lika olika tillfällen. Fina minnen smög sig fram när man tittade på sidan från UG:s helg i våras. Titta bara vad fin:
Vackra minnen av när vi låg på gräset och solade, åt grillat kött eller när jag sov på en arab smög sig fram. Helgen då vi slappade, åt god mat och lyssnade sönder Josh Groban. Me like!
Tröståt lite glass innan vi fixade lite med våra kors.
Här är flera kors som blev gjorda idag. Måste säga att min inte var den fulaste iaf.
Sen var klockan 2000 och det var dags för aftonbön. Den var väldigt skön. Förbönstillfälle och möljighet att tända ljus för ngn/ngt gavs och några gav med sig av vad de hade på hjärtat. Jag tyckte att det var väldigt härligt att höra nykonfirmerade Johanna berätta det hon sa.
När vi sjöng Lord I lift började det "spåra ur". Spåra in skulle og vara rätt uttryck. Linnéa och några till började göra överdrivt överdrivna rörelser till sången och många hängde på. Sen började vi köra andra sånger med rörelser till och barnlåtar och speeda upp sånger. Till slut stod vi upp och bara hoppade runt och dansade. Lite spontandans även där. Fick dock aldrig tillfälle att dansa fiskdansen.
Det jag kom att tänka på då var "omg om ngn okristen skulle komma in nu skulle de tro att vi var galna och vända med ännu värre fördommar än de hade innan". Och så tänkte jag på vad Roddan skulle säga. xD
Men vi hade ju så roligt, Bygg inte hus, Hey Lord, Vem är kungen i djungeln, Nu e vi på gång och massa andra sånger. Dessutom blev vi ju varma.
Sen ville Marcus be, så då bad vi. Sen gick de flesta.
Sara, jag och Sofie gick ner på bryggan och tittade på stjärnorna. Har aldrig sett vintergatan så tydlig förut tror jag. Really nice. Såg tre satelliter också innan vi frös så mkt att vi gick upp och fikade innan vi till slut begav oss hemåt med hellyset på.
En riktigt härlig lördag som iaf jag fick ut väldigt mycket av. Tack till alla som var där! Mitt bästa upptaktsläger någonsin!
Först var min grupp inne hos Karolina och sjöng gospel och lite intressanta fakta om psalmboken. Sen fick vi öva in en sång som alla fyra grupper ska sjunga imorgon på mässan i Hovsjö.
Sen fick vi gå till Gustaf och prata om andens nådegåvor. Även det väldigt givande. Mer än tidigare då vi samtalat om det tycker jag.
Sen var det dags för middagsbön och såklart lunch. Fast det var ingen riktig sådan utan endast kräm och mackor. Då kände man hur man saknade Frans fisk! En händelse under maten gjorde att jag blev lite ledsen och gick. Jag har nog aldrig känt mig så osynlig som då. Det var som att folk tittade rakt igenom mig utan att se att jag var där. Och de flyttade sig inte en mm när jag ville förbi. Gick ner till bryggan ett tag och sen satte jag mig i andaktsrummet och grät och sen somnade jag.
Vaknade när de ringde i klockorna. Då var det dags för "Utmaningen" och vi var i våra olika grupper sedan tidigare.
Här är mitt lag: "Grupp ett"
Johanna, Cilla, Sarah, Jossan, Sandra och jag (dagen till ära iklädd en blodgivarmössa).
Första stationen var inne på labyrinten med Linnéa.
Linnea förklarar hur det ska gå till då vi i gruppen ska leda Cilla med förbundna ögon genom en liten hemmasnickrad gång made of stolar och bord. Denna gren kom vi tyvärr sist på.
Sen skulle vi hänga klädnypor i ett torkställ och spika på tid, sen skulle vi svara på några KU/Alphyddanrelaterade frågor. Stellan var vackert klägg idag:
Läskig präst? =P
Sen skulle vi springa lite och skriva alfabetet hos Martin och sen skulle vi kasta stövel över huvudet hos Karolina innan vi skulle bilda en superlång kedja (vi lyckades med 2066 cm typ) hos Johan innan vi slutligen hos Anna skulle springa över såpa för att fylla en hink med vetten.
Det var faktiskt superroligt allting. Helt klart över förväntan. Det var små korta saker, igen väntan till stationerna, kul vatriation av saker att göra och framför allt kul saker. Absolut roligare än det låter.
Sen var det dags för fika innan seminarierna fortsatte. Min grupp gick till Henke och JOssan och snackade om de fyra B:na och att man blir som man umgås.
Martin fastnade i sin godispåse.Sen gick vi ner till Maria där vi fick måla kors. Vet inte om jag kommer använda mitt till ngt, det var ganska stort och klumpigt. Men det var kul. Jag brukar inte tycka om att pyssla, men detta var kul. Mitt kost blev svart med metallicpärlor så det såg ut som ett nitkors (lol).
Sen var det dags för den efterlängtade tacomiddagen. Saknade guacamole annars var det väldigt smaskigt. Sist jag åt taco (till skillnad från Sofie) var när mina flickor från klassen var här och innan det var det faktiskt på Alphyddan i våras.
Sara, Sofie och jag satt och tittade i gästboken efter ggr man varit där och namn man kände igen och saknade. Jag fyllde i mig själv på några datum och vi kom på att Danielgubben saknades vid lika olika tillfällen. Fina minnen smög sig fram när man tittade på sidan från UG:s helg i våras. Titta bara vad fin:
Vackra minnen av när vi låg på gräset och solade, åt grillat kött eller när jag sov på en arab smög sig fram. Helgen då vi slappade, åt god mat och lyssnade sönder Josh Groban. Me like!
Tröståt lite glass innan vi fixade lite med våra kors.
Här är flera kors som blev gjorda idag. Måste säga att min inte var den fulaste iaf.
Sen var klockan 2000 och det var dags för aftonbön. Den var väldigt skön. Förbönstillfälle och möljighet att tända ljus för ngn/ngt gavs och några gav med sig av vad de hade på hjärtat. Jag tyckte att det var väldigt härligt att höra nykonfirmerade Johanna berätta det hon sa.
När vi sjöng Lord I lift började det "spåra ur". Spåra in skulle og vara rätt uttryck. Linnéa och några till började göra överdrivt överdrivna rörelser till sången och många hängde på. Sen började vi köra andra sånger med rörelser till och barnlåtar och speeda upp sånger. Till slut stod vi upp och bara hoppade runt och dansade. Lite spontandans även där. Fick dock aldrig tillfälle att dansa fiskdansen.
Det jag kom att tänka på då var "omg om ngn okristen skulle komma in nu skulle de tro att vi var galna och vända med ännu värre fördommar än de hade innan". Och så tänkte jag på vad Roddan skulle säga. xD
Men vi hade ju så roligt, Bygg inte hus, Hey Lord, Vem är kungen i djungeln, Nu e vi på gång och massa andra sånger. Dessutom blev vi ju varma.
Sen ville Marcus be, så då bad vi. Sen gick de flesta.
Sara, jag och Sofie gick ner på bryggan och tittade på stjärnorna. Har aldrig sett vintergatan så tydlig förut tror jag. Really nice. Såg tre satelliter också innan vi frös så mkt att vi gick upp och fikade innan vi till slut begav oss hemåt med hellyset på.
En riktigt härlig lördag som iaf jag fick ut väldigt mycket av. Tack till alla som var där! Mitt bästa upptaktsläger någonsin!
Sista dagen på team östra
Sista dagen på jobbet, på team östra (that name suck), dvs reskontraservice. Skickade ett halvgulligt avskedsmail:
Sen skickade jag ett speciellt mail till SIv och Eeva där jag berättade att de hade betytt jättemycket för mig och att de var helt underbara. De sa typ att de höll på att börja gråta... och det höll jag också på att göra - åh, vad jag komemr att sakna dem!
Efter lunchen gav de mig en miniros. Åh, vad jag älskar Eeva och Siv! De är helt underbara! Blomman var alltså inte mycket större än min telefon. Look and see for yourself.
Sen fick jag massa kramar och lyckoönskningar innan jag gick hem. Men vi lär ju ses på måndag iaf. Jag ska ju fortsätta springa runt i huset. Men åh vad jag kommer att sakna dem! Allihop! Mina tanter!
På tåget satt det skummaste folket ever! Brevid mig satt ett fetto med sin dator och bredde ut sig så att jag knappt fick plats. Mitt emot mig satt en beige tjej som såg ut att komma från förra ceklet, det var fett scary. Och brevid denna tjej satt en ganska ful tjej och sminkade sig. Varje grej in the face skulle döljas med lager av puder och sen satt hon och noppade hakan (!!!!!) på ett väldigt odiskret och fult sätt... Sen bytte jag plats!
I Flemingsberg klev två tjejer, ~18, på och började planda grogg samtidigt som de pratade väldigt högt och lyssnade på disco/techno/urkass datorgjord "musik". Suck.
Kom lite sent till UG idag för att jag skulle hinna äta. Det var massa folk där idag. Först pratade vi lite om "ett är nödvändigt" och sen fick vi svara på några påståenden, det var ganska intressant fast programmet var lite kort tycker jag.
Hade en väldigt stökig andakt eftersom att det sprang in och ut folk, mobiler ringde och det pratades. det var ganska synd för jag hade verkligen behövt en bra andakt.
Daniel var, dagen till ära (tack vare Sofie), väldigt söt i håret. Pojken ser för sjutton nyvaken ut! Hihi!
Dessutom har jag kommit på att jag inte är så jätteförtjust i "Hölö"... och det är lite jobbigt.
Det känns även som att Joel utesluter mig från alla sina andra vänner och bekantskaper vilket känns lite tungt. Jag får mindre och mindre plats i hans liv och det vill jag inte. Han säger att inte han heller vill ha det såhär men ja... Nu är det ju så.
Tänk att denna pojke kan såra mig ngt så otroligt....
Dagen som började så bra slutade så dåligt. Suck. Hoppas att morgondagen blir bättre!
Idag är det, som många av er redan vet, min sista dag här på Sergel. Jag har fått jobba längre än det var tänkt från början men tyvärr får jag inte fortsätta längre nu. Det är den nionde och sista veckan jag jobbar här denna sommar och det känns som att jag precis börjat lära känna er nu, vilket är anledningen till att det känns det extra tungt att bhöva lämna er. Ni är ju så underbara!
Jag vill, innan jag slutar, passa på att tacka er alla för att ni har varit så snälla, tålmodiga och hjälpsamma mot mig.
Lite skönt blir det att få sova lite längre på mornarna och hinna med att göra mer än att jobba. Samtidigt vill jag ju inte vara hemma hela dagarna, då man lätt blir så lat utan ha något att göra, och jag kommer att sakna er väldigt mycket!
Nu börjar jobbsökandet på riktigt för min del och i väntan på jobb tänkte jag försöka skaffa mig körkort eller åtmintåne börja köra på en körskola.
Många kramar
Josefine Thorberg
PS. Om jag inte lyckas få något jobb ses vi kanske i jul.
Sen skickade jag ett speciellt mail till SIv och Eeva där jag berättade att de hade betytt jättemycket för mig och att de var helt underbara. De sa typ att de höll på att börja gråta... och det höll jag också på att göra - åh, vad jag komemr att sakna dem!
Efter lunchen gav de mig en miniros. Åh, vad jag älskar Eeva och Siv! De är helt underbara! Blomman var alltså inte mycket större än min telefon. Look and see for yourself.
Sen fick jag massa kramar och lyckoönskningar innan jag gick hem. Men vi lär ju ses på måndag iaf. Jag ska ju fortsätta springa runt i huset. Men åh vad jag kommer att sakna dem! Allihop! Mina tanter!
På tåget satt det skummaste folket ever! Brevid mig satt ett fetto med sin dator och bredde ut sig så att jag knappt fick plats. Mitt emot mig satt en beige tjej som såg ut att komma från förra ceklet, det var fett scary. Och brevid denna tjej satt en ganska ful tjej och sminkade sig. Varje grej in the face skulle döljas med lager av puder och sen satt hon och noppade hakan (!!!!!) på ett väldigt odiskret och fult sätt... Sen bytte jag plats!
I Flemingsberg klev två tjejer, ~18, på och började planda grogg samtidigt som de pratade väldigt högt och lyssnade på disco/techno/urkass datorgjord "musik". Suck.
Kom lite sent till UG idag för att jag skulle hinna äta. Det var massa folk där idag. Först pratade vi lite om "ett är nödvändigt" och sen fick vi svara på några påståenden, det var ganska intressant fast programmet var lite kort tycker jag.
Hade en väldigt stökig andakt eftersom att det sprang in och ut folk, mobiler ringde och det pratades. det var ganska synd för jag hade verkligen behövt en bra andakt.
Daniel var, dagen till ära (tack vare Sofie), väldigt söt i håret. Pojken ser för sjutton nyvaken ut! Hihi!
Dessutom har jag kommit på att jag inte är så jätteförtjust i "Hölö"... och det är lite jobbigt.
Det känns även som att Joel utesluter mig från alla sina andra vänner och bekantskaper vilket känns lite tungt. Jag får mindre och mindre plats i hans liv och det vill jag inte. Han säger att inte han heller vill ha det såhär men ja... Nu är det ju så.
Tänk att denna pojke kan såra mig ngt så otroligt....
Dagen som började så bra slutade så dåligt. Suck. Hoppas att morgondagen blir bättre!
Mamma - a big fan of Daniel?
Igår kväll undrade mamma vad jag gjorde vid datorn. När jag svarade att jag tittade på filmen när Joel hoppar bungiijump ville hon också se. Hennes kommentarer var typ "Vad lång Isak är", "Det där måste vara Lennart, vad tyckte han om att Joel hoppade?" och "Vem är det som filmar?"
Sen kom även pappa upp och ville se så då fick jag se den en tredje gång den kvällen.
Visade även nästan Strängnäs-filmen. Mamma var jätteimponerad över Daniels film (What?!) och tyckte att han var jätteduktig som kunde göra sådär på kartan i början och slutet (lol åt henne).
Först skrattade hon när Joel sa "mopedister" åt MC-förarna men jag har aldrig varken hört eller sett henne skratta så mkt som hon gjorde åt när Daniel stod och "dansade" på den halvt sönderfallna bryggan - eller när Joel höll på att ramla av...
Sen ha hon ngt om att Daniel var smal varpå jag visade henne denna bild ...
Hennes kommentar var:
"Vanligtvis när folk retucherar bilder brukar de ta bort lite av magen, men han får ju lägga till!"
HAHAHHAHAHAHAHAHAHAHA!!!!!
Sen kom även pappa upp och ville se så då fick jag se den en tredje gång den kvällen.
Visade även nästan Strängnäs-filmen. Mamma var jätteimponerad över Daniels film (What?!) och tyckte att han var jätteduktig som kunde göra sådär på kartan i början och slutet (lol åt henne).
Först skrattade hon när Joel sa "mopedister" åt MC-förarna men jag har aldrig varken hört eller sett henne skratta så mkt som hon gjorde åt när Daniel stod och "dansade" på den halvt sönderfallna bryggan - eller när Joel höll på att ramla av...
Sen ha hon ngt om att Daniel var smal varpå jag visade henne denna bild ...
Hennes kommentar var:
"Vanligtvis när folk retucherar bilder brukar de ta bort lite av magen, men han får ju lägga till!"
HAHAHHAHAHAHAHAHAHAHA!!!!!
Nytt jobb då...
... på Sergels serviceteam i två veckor f.o.m. måndag nästa vecka.
Bättre än ingenting I guess.
Mamma kommer bli fett överaskad...
Bättre än ingenting I guess.
Mamma kommer bli fett överaskad...
Åh, dessa moments.
Hade sen eftermiddagsrast idag och då brukar man bli ganska ensam så jag bestämde mig för att gå ut på rasten idag igen. Solen sken ju och det är (nästan) alltid trevligt mer frisk luft och solsken. Gick ut och i backen ner mot Erikdalsbadet la jag mig i gräset mot kolonistugorna och lyssnade på musik, bl.a. lite nostalgiska Richard Marx-låtar och Scorpions Wind of change. Det var bara så underbart att ligga där!
Jag har nog ngn slags förkärlek till att bara ligga i gräset, helst på ngn stor äng eller annat öppet landskap, och lyssna på musik, prata med någon eller bara vara. Jag verkligen älskar det. Sist jag gjorde det var ngn gång i Skåne med Daniel. Maggan hade sagt åt oss att hjälpa till (och visst, det är klart att man borde göra det - man absolut inte när hon själv går iväg och duschar eller solar eller vad det nu var hon gjorde) "Daniel du är ju lång!". Eh, do it yourself, bitch! Hehe, så fick hon ju hete Haggan resten av lägret... xD
Men den gången var det cokså helt underbart att bara få ligga avskilt från alla andra i gräset och titta upp mot den blå himlen. Älskar den där känslan av att njuta och må bra. Snart är det vinter ffs. Hur ska jag överleva? Måste vara ute mkt iaf. Det ska skolsyster i våras när hon sa att hon trodde att jag led av ngn lätt vinterdepression (WTF?!).
Ngn som vill åka ut till Pershagen (big LOL åt den sidan) eller annat landetliknande ställe ngn dag och bara ta en lång höstpromenad?
Jag har nog ngn slags förkärlek till att bara ligga i gräset, helst på ngn stor äng eller annat öppet landskap, och lyssna på musik, prata med någon eller bara vara. Jag verkligen älskar det. Sist jag gjorde det var ngn gång i Skåne med Daniel. Maggan hade sagt åt oss att hjälpa till (och visst, det är klart att man borde göra det - man absolut inte när hon själv går iväg och duschar eller solar eller vad det nu var hon gjorde) "Daniel du är ju lång!". Eh, do it yourself, bitch! Hehe, så fick hon ju hete Haggan resten av lägret... xD
Men den gången var det cokså helt underbart att bara få ligga avskilt från alla andra i gräset och titta upp mot den blå himlen. Älskar den där känslan av att njuta och må bra. Snart är det vinter ffs. Hur ska jag överleva? Måste vara ute mkt iaf. Det ska skolsyster i våras när hon sa att hon trodde att jag led av ngn lätt vinterdepression (WTF?!).
Ngn som vill åka ut till Pershagen (big LOL åt den sidan) eller annat landetliknande ställe ngn dag och bara ta en lång höstpromenad?
Jag bryr mig
Jag har ju förut funderat på att bli socionom eller ngt åt det hållet. Men det skulle ALDRIG gå! Jag tar allt så personligt. Om ngn av mina vänner är ledsen blir jag också det. Ibland blir det t.o.m. så att jag hänger upp mig på det längre än mina vänner.
Exempel:
En kille som en kompis var intresserad av (de var intresserade av varandra både två ett tag) dissade henne och hon var jätteledsen och självklart blev jag också det. En vecka senare hade hon kommit över honom men jag hade ännu inte gjort det. Jag var liksom kär i honom åt henne eller vad man ska säga. Jag vet att det låter skumt men jag tror att det är för att jag, iaf försöker, sätta mig in i det som andra har på hjärtat och att jag bryr mig så väldigt.
En annan sak är det här med Jonnas oro/nervositet över operationen. Det har slutat med att jag är skitnervös. Kanske inte så jättemycket, jag är helt övertygad över att det kommer att gå bra trots allt Rickard sagt.
När Elisabeth skulle börja i ny klass efter att ha spenderat ett år i Australien var jag jättenervös hela dagen. Och dagen efter och tills jag träffade henne igen.
Rosannas dans och jobbbekymmer gör att jag blir frustrerad och helt jätteupprörd! Gick med mamma till jobbet förra veckan. Vi gick helt tysta tills jag säger ngt i stil med "det måste fixa sig" varpå hon såg ut som ett frågetecken. Då hade jag gått och tänkt på det ända från tåget, dvs ca tio minuter utan att ha tänkt på att jag tänkte på det. Och så är det så frustrerande när man inte hittar en lösning!
Jag tror inte att det är bra att bli för insatt i andras problem. Iaf inte för mig... Men ta inte det här som att jag inte vill veta ngt eller att ni ska sluta anförtro er åt mig. Jag älskar er och vill verkligen veta allt som händer. Jag bryr mig verkligen!
Exempel:
En kille som en kompis var intresserad av (de var intresserade av varandra både två ett tag) dissade henne och hon var jätteledsen och självklart blev jag också det. En vecka senare hade hon kommit över honom men jag hade ännu inte gjort det. Jag var liksom kär i honom åt henne eller vad man ska säga. Jag vet att det låter skumt men jag tror att det är för att jag, iaf försöker, sätta mig in i det som andra har på hjärtat och att jag bryr mig så väldigt.
En annan sak är det här med Jonnas oro/nervositet över operationen. Det har slutat med att jag är skitnervös. Kanske inte så jättemycket, jag är helt övertygad över att det kommer att gå bra trots allt Rickard sagt.
När Elisabeth skulle börja i ny klass efter att ha spenderat ett år i Australien var jag jättenervös hela dagen. Och dagen efter och tills jag träffade henne igen.
Rosannas dans och jobbbekymmer gör att jag blir frustrerad och helt jätteupprörd! Gick med mamma till jobbet förra veckan. Vi gick helt tysta tills jag säger ngt i stil med "det måste fixa sig" varpå hon såg ut som ett frågetecken. Då hade jag gått och tänkt på det ända från tåget, dvs ca tio minuter utan att ha tänkt på att jag tänkte på det. Och så är det så frustrerande när man inte hittar en lösning!
Jag tror inte att det är bra att bli för insatt i andras problem. Iaf inte för mig... Men ta inte det här som att jag inte vill veta ngt eller att ni ska sluta anförtro er åt mig. Jag älskar er och vill verkligen veta allt som händer. Jag bryr mig verkligen!
Ibland saknar jag dem
Good days and bad days. Mycket har jag varit med om tillsammans med min klass. Några tycker man om och andra inte. Vissa saknar man som sjutton och andra är det bara skönt att slippa. Vissa kommer man fortätta träffa och vissa har man nog sett för sista gången.
I det stora hela saknar jag klassen väldigt mycket. Bara sådana saker som att med Jennifer, Emma och Becka sitta och spela skitgubbe och en och en halv timme med Niklas och Svahn och kanske Koffe, Sunqan och Joel. När folk gör en Niklas dvs att göra sig an med trumfkorten först...
Saknar alla dumma kommentarer och att Wasim alltid skrattade när jag och Beck tittade på honom.
Saknar Yasmin och Johan som jag coh Becka kom närmre under trean då vi hade massa labbar med dem.
Åh, alla fina minnen man har, som kanske inte betydde så mkt då, men som betyder så mycket mer nu.
Att bara få komma tillbaka och öppna sitt skåp och sitta coh spela skitgubbe i de lokalerna skulle betyda en hel del. Kanske ska återvända, fast det skulle ju kännas så fånigt att sitta där när man gått ut. "Släpp taget om skolan. Ge upp!" Men ändå...
Svensk kisse
Jag gillar denna kisse!
En hemlighet...
Jao, nu ska jag berätta en hemlighet för er.
Jag är en tant... idag.
På jobbet är det kallt. Typ tio minusgrader, känns det iaf som. Satt och huttrade med jackan på igår därför tog jag i morse på mig den tjockaste kofta jag har. Det är grå, lite åt det där äckel-blek-gula gammel-tant-hållet. Det får mig att se tio storlekar större ut och och min hals förvinner nästan helt eftersom att den har en sån krage. Jag ser helt enkelt ut som en sjuttioårig kärring (och då menar jag inte en sån där söt tant utan verkligen är äckelkärrig). Koftan är ju för fasen gulblek och noppig. Usch. Men den håller mig varm. Right now I'm this big "no-no" you see sometimes. Alla andra på jobbet är ju också tanter. Känns bara sorgligt att de ser bättre ut är jag denna dag.
På tal om tanter... Igår åkte jag buss hem från stan. Den släppte av ett äldre par på villagatan och när bussen börjar åka ser jag dem typ precis under mig vid fönstret. Kvinnan går väldigt ostadigt och osäkert. Hennes gubbe lägger armen om henne, stannar henne och ger henne en stor fet puss mitt på kinden. Åh, vad mysiga de är. Kunde inte låta blli att le. Så vill jag ha det när jag blir stor... eh... old.
Typ jag:
Jag är en tant... idag.
På jobbet är det kallt. Typ tio minusgrader, känns det iaf som. Satt och huttrade med jackan på igår därför tog jag i morse på mig den tjockaste kofta jag har. Det är grå, lite åt det där äckel-blek-gula gammel-tant-hållet. Det får mig att se tio storlekar större ut och och min hals förvinner nästan helt eftersom att den har en sån krage. Jag ser helt enkelt ut som en sjuttioårig kärring (och då menar jag inte en sån där söt tant utan verkligen är äckelkärrig). Koftan är ju för fasen gulblek och noppig. Usch. Men den håller mig varm. Right now I'm this big "no-no" you see sometimes. Alla andra på jobbet är ju också tanter. Känns bara sorgligt att de ser bättre ut är jag denna dag.
På tal om tanter... Igår åkte jag buss hem från stan. Den släppte av ett äldre par på villagatan och när bussen börjar åka ser jag dem typ precis under mig vid fönstret. Kvinnan går väldigt ostadigt och osäkert. Hennes gubbe lägger armen om henne, stannar henne och ger henne en stor fet puss mitt på kinden. Åh, vad mysiga de är. Kunde inte låta blli att le. Så vill jag ha det när jag blir stor... eh... old.
Typ jag:
Och den tusende kommentaren...
...skrevs av Dan Da Man. If you wanted to know...
Jag har ju inte sagt ett ord om helgen.. Och jag vet inte vad jag ska säga. kan sammanfatta det med att i fredags var jag på UG och träffade Cilla för första gången. Hon är vårt nya församlinsass. Sen somnade jag och var helt död. Folket återupplivade mig och Haitham skjutsade hem mig och min cykel. Jag är så otroligt bortskämd. Satt iaf och pratade med honom rätt länge och sen kom jag i säng 0330.
I lördags åkte jag och Emma hem till Jennifer och åt wook och supergod invandrarsallad. Den var det jag som hade beställt. Satt och pratade och åt och Jennifer serverade massa gott. Efter några timmar åkte vi därifrån och jag hann städa lite och äta god mat innan Anders Claesson kom och hämtade mig. resten av packet (Daniel, Emma och Sofie) satt redan instuvade i bilen. Det bar av mot Heron City där vi blev dumpade. Köpte våra biljetter till Shrek den tredje innan vi gick till Willys och köpte lite biomat (godis). Sen gick vi några våningar upp och åt. Min mat var godareän den såg ut (den var superblek) och sen gick vi till biosalongerna. Filmen var aningen bättre än jag trodde att den skulle vara. Hade hört en hel del negativt om den. En väldigt svag fyra var jag snäll och gav den. Att ge den en trea skulle innebära att jag måste sänka många av mina treor till tvåor. Jag har ju blivit aningen kräsnare än när jag var 16.
I söndags drog jag mig upp tidigt för att cykla till Hovsjö kyrka. Det var som vanligt för mkt folk där för de små lokalera och som vanligt kom många lite försent. Stellan avbröt Sofie mitt i kollektbönen och det är alltid lika kul när man hör i högtalarna när han pratar efter att han gått ut. hihi. Sen bjöds det på Ullas goda bullar och de flesta tog fler än två. När det tog slut inne i minirummet gick jag och Rebecca och och minglade vid de borden där det fanns fler bullar... Och det sista Rebeccka gjorde innan hon lämnade lokalen var att sno åt sig en bulle. Hihi.
Vi andra drog oss kvar lite till kvart i tolv och sen gick jag hem till Robin i en halvtimme. Fick underbar massage av hans mamma. Jag har ju så ont och nu har hon fixat det. Riktigt bra att känna en massör faktiskt. När klockan var halv ett gick ni ner några trappor och hem till Jonna. Folk började droppa in och vi bestämde film. Ice Age 2 blev det till slut. Efter ett tag efter att den var slut cyklade jag hem.
Strax innan 19 cyklade jag till Lindängen där vi skulle ha ett RS-möte. Men vi fikade mest och jag snodde godis från förskolan (barn ska inte ha godis och personalen... bör föregå med gott exempel^^). Pratade lite m vår framtid men vi spårade ur hela tiden. Vi pratade bl.a. om järnvägar (på tal om att spåra ur... ha... ha... ha.) Kom hem sent och duschade. Sen somnade jag.
Zzzzz
Jag har ju inte sagt ett ord om helgen.. Och jag vet inte vad jag ska säga. kan sammanfatta det med att i fredags var jag på UG och träffade Cilla för första gången. Hon är vårt nya församlinsass. Sen somnade jag och var helt död. Folket återupplivade mig och Haitham skjutsade hem mig och min cykel. Jag är så otroligt bortskämd. Satt iaf och pratade med honom rätt länge och sen kom jag i säng 0330.
I lördags åkte jag och Emma hem till Jennifer och åt wook och supergod invandrarsallad. Den var det jag som hade beställt. Satt och pratade och åt och Jennifer serverade massa gott. Efter några timmar åkte vi därifrån och jag hann städa lite och äta god mat innan Anders Claesson kom och hämtade mig. resten av packet (Daniel, Emma och Sofie) satt redan instuvade i bilen. Det bar av mot Heron City där vi blev dumpade. Köpte våra biljetter till Shrek den tredje innan vi gick till Willys och köpte lite biomat (godis). Sen gick vi några våningar upp och åt. Min mat var godareän den såg ut (den var superblek) och sen gick vi till biosalongerna. Filmen var aningen bättre än jag trodde att den skulle vara. Hade hört en hel del negativt om den. En väldigt svag fyra var jag snäll och gav den. Att ge den en trea skulle innebära att jag måste sänka många av mina treor till tvåor. Jag har ju blivit aningen kräsnare än när jag var 16.
I söndags drog jag mig upp tidigt för att cykla till Hovsjö kyrka. Det var som vanligt för mkt folk där för de små lokalera och som vanligt kom många lite försent. Stellan avbröt Sofie mitt i kollektbönen och det är alltid lika kul när man hör i högtalarna när han pratar efter att han gått ut. hihi. Sen bjöds det på Ullas goda bullar och de flesta tog fler än två. När det tog slut inne i minirummet gick jag och Rebecca och och minglade vid de borden där det fanns fler bullar... Och det sista Rebeccka gjorde innan hon lämnade lokalen var att sno åt sig en bulle. Hihi.
Vi andra drog oss kvar lite till kvart i tolv och sen gick jag hem till Robin i en halvtimme. Fick underbar massage av hans mamma. Jag har ju så ont och nu har hon fixat det. Riktigt bra att känna en massör faktiskt. När klockan var halv ett gick ni ner några trappor och hem till Jonna. Folk började droppa in och vi bestämde film. Ice Age 2 blev det till slut. Efter ett tag efter att den var slut cyklade jag hem.
Strax innan 19 cyklade jag till Lindängen där vi skulle ha ett RS-möte. Men vi fikade mest och jag snodde godis från förskolan (barn ska inte ha godis och personalen... bör föregå med gott exempel^^). Pratade lite m vår framtid men vi spårade ur hela tiden. Vi pratade bl.a. om järnvägar (på tal om att spåra ur... ha... ha... ha.) Kom hem sent och duschade. Sen somnade jag.
Zzzzz
I helgen bakade mamma bröd
Resultatet
Dagens lunch
Dagens lunch är lite utöver det vanliga just idag. Alla anställda ska nämligen på ergonomiinformation på plan 11 idag. Denna är i matsalen eftersom att det är den enda lokal vi har som rymmer så pass många personer. Tiden är "din lunch". Du ska alltså gå till matsalen, på din lunch och lyssna på ergonomiinformation i en timme. Det är säkert jätteintressant men är det rätt att man ska gå på sin lunch, utanför arbetstid?!?!?! Så då blir det ingen lunch idag då. Nästa måltid 1900. Hoppas att jag överlever tills dess då. Jag lär ju vara glad som sjutton och full av energi på eftermiddagen. Jomen vadå, de bjuder ju faktiskt på en macka där uppe.
Tjena! Detta går inte jag och min mamma med på. Det är emot våra principer. Därför bajsar vi på detta och ska äta våra matlådor som vi besvärat oss med att ta hit. Men! Vi får inte springa i onödan där uppe idag och då har de ställt en micro på plan nio, där vi sitter. "Microrum 11:15-13:00" står det på dörren till ett litet rum. EN (1) micro. WTF, då lär det ju ta över en timme innan man ens fått sin mat klar.
" Som tidigare meddelats har vi ergonomiinformation idag och imorgon på pl 11 mellan kl 11.15-13.00.
Tjena! Detta går inte jag och min mamma med på. Det är emot våra principer. Därför bajsar vi på detta och ska äta våra matlådor som vi besvärat oss med att ta hit. Men! Vi får inte springa i onödan där uppe idag och då har de ställt en micro på plan nio, där vi sitter. "Microrum 11:15-13:00" står det på dörren till ett litet rum. EN (1) micro. WTF, då lär det ju ta över en timme innan man ens fått sin mat klar.
" Som tidigare meddelats har vi ergonomiinformation idag och imorgon på pl 11 mellan kl 11.15-13.00.
Undvik i möjligaste mån "spring genom" pentryt denna tid.
Vi har flyttat en micro till pl 9."
Måste jag säga att jag hatar denna arbetsplats?! Känns som att jag berättat det för er läsare otaliga ggr redan. Och sen tycker de att jag ska söka jobb här. Tror faktiskt att jag hellre är arbetslös än anställd på det här skitföretaget.
Det kanske kommer en uppdatering senare.
Pinsamt otränad?
Okej, jag är inget fan av Britney, men när de skriver att hon är "pinsamt otränad" måste man ju börja undra. Tjejen har äntligen skaffat sig lite kött på kroppen, lite underhudsfett, och efter alla dessa år har hon en människas kropp. Ska hon då få massa skit för det? T.ex. säger de att hon är stel på scenen och nånstans läste jag att hon hade blivit tjock. Tjejen har på ett ungefär hälften så stor mage och lår som jag och jag är inte ens tjock. Hon har ju för sjutton förr två barn, en normal människa jobbar inte bort det på ett halvår och en ännu normalare människa blir väl aldrig lika slank som innan graviditeten eller har jag fel? Det är bara att inse att vad än Britney gör så blir hon ändå heldissad av media. Kan vi inte bara låta henne va? Det är inte ens kul att läsa om henne längre, "... denna nyfrånskilda tvåbarnsmamma med massa drogproblev och bla bla bla". Orka skriva så mkt om henne... Kan det vara att folk är avundsjuka för att hon har lyckats och har otaliga miljoner på kontot även fast hon inte gör ngt vettigt och suger på det hon gör? Även vuxna människor mobbar och hon tycks vara hela världens mobboffer. :S
http://www.aftonbladet.se/nojesliv/article740249.ab
http://www.aftonbladet.se/nojesliv/article740249.ab
wtf
Jag VILL INTE förlora allt jag har. Tårarna rinner som aldrig förr. Vill inte att det ska vara såhär. Ingenting är bra just nu! Klarar inte det här längre och hur mkt jag än försöker att reda ut saker, prata, lyssna på andra, tänka en gång till... så blir det bara värre för var dag. Snart dags att börja räkna ner kanske?
Vill inte sova. Sover ju så oroligt iaf och vaknar alltid av mardrömmar. Och det känns som att snart kommer mardrömmarna inte att vara drömmar längre utan verklighet...
Vill inte sova. Sover ju så oroligt iaf och vaknar alltid av mardrömmar. Och det känns som att snart kommer mardrömmarna inte att vara drömmar längre utan verklighet...
Hatar tofflar
Det kan bli lite för mycket av tofflandet ibland. I'm sick of it.^^
Fluffy
Haha. Jag sökte på massa olika vänners namn idag. Google är ju en så rol sida!
Och denna bild kommer upp när man söker på fluffy. LOL
Dessutom får man upp en bild på Leila när man söker på Rosanna Dahlin.
Och massa massa bilder från Fluffys bloggar.
Lite kul måste man ju få ha på jobbet. det var ju t.o.m. fredag.^^
Och denna bild kommer upp när man söker på fluffy. LOL
Dessutom får man upp en bild på Leila när man söker på Rosanna Dahlin.
Och massa massa bilder från Fluffys bloggar.
Lite kul måste man ju få ha på jobbet. det var ju t.o.m. fredag.^^
Dålig vana
Jag har en dålig vana att såra alla runt omkring mig när jag är ledsen eller arg. Det är typ det enda jag är riktigt bra på. Jag sa ju att jag håller på att förlora alla jag älskar.
"Töligt"
Det är ju tre värmlänningar från Karlstad här på utbildning denna vecka. Jag har aldrig riktigt haft tillfälle att prata med dem fast de suttit mitt emot mig en hel förmiddag. Men idag när Lena återigen varit ute och rökt och jag därför gick en "promenad" och hämtade kaffe och frukt träffade jag dem.
Jag hade ju varit tvungen att byta dator i morse just för att en av dem skulle få sitta där så att de var samlade inom tio kvadratmeter och Anna, en av dem, frågade hur det hade gått när jag blivit bortkört. Jag berättade hela grejen med datorstrul och att jag hade fått leta efter en återbetalning i en timma och skrivaren och iloggningar och allting. "Åh vad töligt!" utbrast hon. Jag sken upp "Åh, du säger också så. Det gör jag också!" Hon såg lite undrande ut jag jag sa att jag, en dum stockholmare, IQ-befriad 08:a, använde det uttrycket. Jag började förklara att jag kände en sån där från Karlstad och därifrån hade fått det uttrycket som jag sedan alltmer börjat använda.. Sen började vi prata vidare. Kom in på uttryck i allmänhet, jobbet och lite sånt.
Hon sa ngt om "lett" (eller lätt???) eller så... Jag fattade inte riktigt men vad jag förstår betydde det ngt i stil med pinsamt... Känner att jag idag utvecklat mitt vokabulär ngt enormt... Fast jag vet inte hur mkt jag kommer att ha nytta av just detta ord. Men det var lite kul.
Hon undrade hur jag kände en människa i Karlstad och jag började berätta och ColdCrew, hur vi träffats och alla vi som brukar träffas ibland och om pelningar och konserter... Hon verkade lite imponerad faktiskt. Tihi!
Jag hade ju varit tvungen att byta dator i morse just för att en av dem skulle få sitta där så att de var samlade inom tio kvadratmeter och Anna, en av dem, frågade hur det hade gått när jag blivit bortkört. Jag berättade hela grejen med datorstrul och att jag hade fått leta efter en återbetalning i en timma och skrivaren och iloggningar och allting. "Åh vad töligt!" utbrast hon. Jag sken upp "Åh, du säger också så. Det gör jag också!" Hon såg lite undrande ut jag jag sa att jag, en dum stockholmare, IQ-befriad 08:a, använde det uttrycket. Jag började förklara att jag kände en sån där från Karlstad och därifrån hade fått det uttrycket som jag sedan alltmer börjat använda.. Sen började vi prata vidare. Kom in på uttryck i allmänhet, jobbet och lite sånt.
Hon sa ngt om "lett" (eller lätt???) eller så... Jag fattade inte riktigt men vad jag förstår betydde det ngt i stil med pinsamt... Känner att jag idag utvecklat mitt vokabulär ngt enormt... Fast jag vet inte hur mkt jag kommer att ha nytta av just detta ord. Men det var lite kul.
Hon undrade hur jag kände en människa i Karlstad och jag började berätta och ColdCrew, hur vi träffats och alla vi som brukar träffas ibland och om pelningar och konserter... Hon verkade lite imponerad faktiskt. Tihi!
Restaurangen
Som kanske vissa (ngn?) av er vet så är det så att jag älskar god mat (precis som Rosie)! Och igår vad jag och mina föräldrar på Restaurangen efter jobbet och åt hur god mat som helst. Dyrt var det också.
Restaurangen har ett helt eget koncept och skiljer sig från andra restauranger för att de serverar antingen tre, fem eller sju rätter. Du får välja mellan femton rätter efter olika smaker som alla ser ut på sitt eget sätt och serveras på ett sätt som är specialgjort för just den rätten. Man kryssar för de rätter man vill ha och kan också välja vin som är speciellt utvalt för varje rätt. Då får man små smakglas "allt för att ge varje gäst möjlighet att få prova så många smaker som önskas."
Här kan ni ta en titt på menyn:
http://www.restaurangentm.com/upload/pdf/Svensk%20meny%20070509.pdf
Jag valde Citron, Basilika, Tomat, Sesam och Kardemumma med stor förväntan tillsammans med deras rekomenderade smakglas.
Citron bestod av rå oxfillé där de lagt en smal remsa mjukost och löjrom på och under låg det rödlöksbitar. Det var så otroligt gott. Nästa rätt som serverades mig var Basilika. På bordet framför mig ställdes det en pytt med lite jox, en liten dippsås och en minigrill med så ortoligt mört, fint och gott kött. Sen kom en gazpacho som faktiskt var lite för kall för min smak tillsammans med polentarullar och sallad. Sen kom urbenade revbenssjäll, BBQ-sås och en god salladsröra. Och sen kom en lamgryta med lite bulgur. Och allting var så gott! Vinet var underbart (och jag är inte direkt ngn vinkännare) och passade så bra med sina respektive maträtter. Vinet som var till rätten Basilika är utan tvekan det godaste vin som jag någonsin har drucikt. Det var ngt rött chilenskt, mer kommer jag inte ihåg. Vi tog varsin dubbels espresso efter maten och sen gick vi till tåget. Efter alla dessa glas var jag inte helt nykter. Full var jag inte men jag var lite vimsig och kände hur det snurrade till när jag var på toaletten.
Detta var lätt den godaste mat jag ätit på länge och jag kan varmt rekomendera det.
Mamma drömde t.o.m. om alla olika uppläggningsfat och mat och att hon åt den där goda maten. När hon vaknade var hn hungrig.
Restaurangen har ett helt eget koncept och skiljer sig från andra restauranger för att de serverar antingen tre, fem eller sju rätter. Du får välja mellan femton rätter efter olika smaker som alla ser ut på sitt eget sätt och serveras på ett sätt som är specialgjort för just den rätten. Man kryssar för de rätter man vill ha och kan också välja vin som är speciellt utvalt för varje rätt. Då får man små smakglas "allt för att ge varje gäst möjlighet att få prova så många smaker som önskas."
Här kan ni ta en titt på menyn:
http://www.restaurangentm.com/upload/pdf/Svensk%20meny%20070509.pdf
Jag valde Citron, Basilika, Tomat, Sesam och Kardemumma med stor förväntan tillsammans med deras rekomenderade smakglas.
Citron bestod av rå oxfillé där de lagt en smal remsa mjukost och löjrom på och under låg det rödlöksbitar. Det var så otroligt gott. Nästa rätt som serverades mig var Basilika. På bordet framför mig ställdes det en pytt med lite jox, en liten dippsås och en minigrill med så ortoligt mört, fint och gott kött. Sen kom en gazpacho som faktiskt var lite för kall för min smak tillsammans med polentarullar och sallad. Sen kom urbenade revbenssjäll, BBQ-sås och en god salladsröra. Och sen kom en lamgryta med lite bulgur. Och allting var så gott! Vinet var underbart (och jag är inte direkt ngn vinkännare) och passade så bra med sina respektive maträtter. Vinet som var till rätten Basilika är utan tvekan det godaste vin som jag någonsin har drucikt. Det var ngt rött chilenskt, mer kommer jag inte ihåg. Vi tog varsin dubbels espresso efter maten och sen gick vi till tåget. Efter alla dessa glas var jag inte helt nykter. Full var jag inte men jag var lite vimsig och kände hur det snurrade till när jag var på toaletten.
Detta var lätt den godaste mat jag ätit på länge och jag kan varmt rekomendera det.
Mamma drömde t.o.m. om alla olika uppläggningsfat och mat och att hon åt den där goda maten. När hon vaknade var hn hungrig.
Just denna dag på jobbet
När jag kom in på jobbet i morse skulle jag få byta plats (wtf?!) till Ingegerds plats (längst ner där det även är aningen kyligt). Jahapp. Ny dator - nyll liv (eh... va?)! Först tog det väl en kvart innan jag kunde komma in på datorn. Testade alla olika alternativ som finns innan Margareta kom på att Num Lock var den problemutlösande faktorn just i denna situation (what?! den har jag aldrig behövt krångla med förut). Det tog drygt en timme innan jag hade kommit in på alla program (brukar gå på 5, 10 min) och MSN fungerar inte. Fungerar fortfarande inte.
Det är väldigt mkt spring när man sitter här och man hör allt tjatter ute där folk fikar. Känner mig lite smått ensam här nere. Och att jag inte har MSN förstärker bara den känslan ytterligare.
Lena mitt emot mig går ut minst en gång i timmen och röker. Nu har hon just kommit in och hon luktar mums. Hon har telefon nu på morgonen och det luktar när hon pratar. Och jag som är så överkänslig också. Hur ska detta sluta?
Kanske inte världens underbaraste morgon.
Så här ser jag iaf ut när jag sitter på jobbet. Fast jag brukar nog inte se så arg ut. Jag koncentrerar mig ju i denna stund på att ta en vacker bild med mobilen.
Det är väldigt mkt spring när man sitter här och man hör allt tjatter ute där folk fikar. Känner mig lite smått ensam här nere. Och att jag inte har MSN förstärker bara den känslan ytterligare.
Lena mitt emot mig går ut minst en gång i timmen och röker. Nu har hon just kommit in och hon luktar mums. Hon har telefon nu på morgonen och det luktar när hon pratar. Och jag som är så överkänslig också. Hur ska detta sluta?
Kanske inte världens underbaraste morgon.
Så här ser jag iaf ut när jag sitter på jobbet. Fast jag brukar nog inte se så arg ut. Jag koncentrerar mig ju i denna stund på att ta en vacker bild med mobilen.
Morgonutsikt
En sak som var positiv denna morgon var iaf att när jag gått upp och gått ut från mitt rum möts av denna syn:
Molnen hade fallit ner från himlen (jomen typ) och lagt sig över staden så att det inte är ett moln kvar på himlen. Eftersom att vi har en ganska hyffsad utsikt såg jag detta och dokumenterade det med hjälp av min vän Canon IXUS 400. Erkänn att det är en ganska snygg morgonutsikt att mötas av.
Ser ni att det går en båt (säger man verkligen "går en båt"?) i kanalen också? Tyckte det var lite coolt att den gjorde det precis när jag skulle fota så att även den kom med. Ser ju rätt coolt ut. Tyvärr var jag ju tvungen att zomma in så pass mkt att bilden i sig inte blev så bra. Men den duger!
Molnen hade fallit ner från himlen (jomen typ) och lagt sig över staden så att det inte är ett moln kvar på himlen. Eftersom att vi har en ganska hyffsad utsikt såg jag detta och dokumenterade det med hjälp av min vän Canon IXUS 400. Erkänn att det är en ganska snygg morgonutsikt att mötas av.
Ser ni att det går en båt (säger man verkligen "går en båt"?) i kanalen också? Tyckte det var lite coolt att den gjorde det precis när jag skulle fota så att även den kom med. Ser ju rätt coolt ut. Tyvärr var jag ju tvungen att zomma in så pass mkt att bilden i sig inte blev så bra. Men den duger!
Nästan överkörd
Denna dag började inte så bra.
Efter att ha skickat sms och ringt ca tio ggr igårkväll till Joel utan svar svarade han när jag ringde tio över sex i morse. Hade då haft massa mardrömmar om honom. Han var bara inte samma person. Han var apatisk, sket i allt, luktade öl, var full och brydde sig inte.
Det kändes som att det stämde in på verkligheten. För Joel och jag hade inte direkt ngt trevligt samtal. Det känns inte som att han bryr sig om vad jag säger och att han vägrar att lyssna. Han tar nästan aldrig till sig det jag säger.
Fick ta bussen ner till stan där det stod ett gammalt tåg inne. Jaja, jag fick ju sittplats iaf.^^
Kliver av i Sthlm södra och blir nästan överkörd av en bil. Jag gick ca två, tre meter bakom en tjej när vi kom till ett övergångsställe. En ljus blågrå bil stannar för henne och hon går över. Jag som går bakom söker ögonkontakt med föraren och börjar sedan gå över när han börjar köra. Min reaktionstid och tiden det tar att stanna gjorde att jag "körde in" i bakre delen av hans bil. Jag hann alltså inte stanna utan dunsade in i hans fina moderna bil varpå slippsnissen med ljusgrå kostym och matchande slips ursinnigt rusar ur bilen och ropar på mig, som efter den traumatiska upplevelsen börjat ta några tveksamma steg mot jobbet.
Slipsnisse utan vett: Hörrö du! Du har ingen rätt att slå på min bli!
Lilla nästan påkörda jag: Eh... Du höll faktiskt på att köra på mig...
Slipsnisse utan vett: Du ska inte gå här och drömma!
Lilla nästan påkörda jag: Du ska lämna företräde för mig.
Slipsnisse utan vett skällde ut mig när det var han som gjort fel och lämnade sedan platsen. Jag var jätteupprörd och arg och ledsen. När spänningen släppte blev jag helt darrig och började gråta. Det bara kom.
Varför kan folk inte köra för? De borde inte ha körkort!
Det känns som att jag förlorat min bästa vän. Och nu var det så att han nästan förlorade mig istället. Det kanske hade varit lika bra om jag hade blivit överkörd (?). Jag håller ju iaf på att förlora alla jag älskar känns det som.
Efter att ha skickat sms och ringt ca tio ggr igårkväll till Joel utan svar svarade han när jag ringde tio över sex i morse. Hade då haft massa mardrömmar om honom. Han var bara inte samma person. Han var apatisk, sket i allt, luktade öl, var full och brydde sig inte.
Det kändes som att det stämde in på verkligheten. För Joel och jag hade inte direkt ngt trevligt samtal. Det känns inte som att han bryr sig om vad jag säger och att han vägrar att lyssna. Han tar nästan aldrig till sig det jag säger.
Fick ta bussen ner till stan där det stod ett gammalt tåg inne. Jaja, jag fick ju sittplats iaf.^^
Kliver av i Sthlm södra och blir nästan överkörd av en bil. Jag gick ca två, tre meter bakom en tjej när vi kom till ett övergångsställe. En ljus blågrå bil stannar för henne och hon går över. Jag som går bakom söker ögonkontakt med föraren och börjar sedan gå över när han börjar köra. Min reaktionstid och tiden det tar att stanna gjorde att jag "körde in" i bakre delen av hans bil. Jag hann alltså inte stanna utan dunsade in i hans fina moderna bil varpå slippsnissen med ljusgrå kostym och matchande slips ursinnigt rusar ur bilen och ropar på mig, som efter den traumatiska upplevelsen börjat ta några tveksamma steg mot jobbet.
Slipsnisse utan vett: Hörrö du! Du har ingen rätt att slå på min bli!
Lilla nästan påkörda jag: Eh... Du höll faktiskt på att köra på mig...
Slipsnisse utan vett: Du ska inte gå här och drömma!
Lilla nästan påkörda jag: Du ska lämna företräde för mig.
Slipsnisse utan vett skällde ut mig när det var han som gjort fel och lämnade sedan platsen. Jag var jätteupprörd och arg och ledsen. När spänningen släppte blev jag helt darrig och började gråta. Det bara kom.
Varför kan folk inte köra för? De borde inte ha körkort!
Det känns som att jag förlorat min bästa vän. Och nu var det så att han nästan förlorade mig istället. Det kanske hade varit lika bra om jag hade blivit överkörd (?). Jag håller ju iaf på att förlora alla jag älskar känns det som.
SHIT VILKEN DIALEKT!!!
Sitter ju och svarar på telefon nu.
Det ringde en människa från KARLSTAD!!!
OMG vilken dialekt han hade!
Tänkte på Leila då. När hon pratar fattar man ju iaf vad som sägs. Denna kille lät precis som han i hajk. Det var skitkul! =D
Det ringde en människa från KARLSTAD!!!
OMG vilken dialekt han hade!
Tänkte på Leila då. När hon pratar fattar man ju iaf vad som sägs. Denna kille lät precis som han i hajk. Det var skitkul! =D
Citat av Sofie
Kände att jag bara måste (hm, ännu ett måste i mitt liv^^) citera Sofie från en gång när vi var ute och sprang.
Jag: "Varför ökar du alltid i uppförsbacken?"
Sofie: "Jamen det går ju så långsamt annars...
Är det inte en för härlig inställning?!
Jag: "Varför ökar du alltid i uppförsbacken?"
Sofie: "Jamen det går ju så långsamt annars...
Är det inte en för härlig inställning?!
Jobbigt jobb
Jag är faktiskt aningen sur på jobbet idag.
Först är det så att jag idag endast har sammanlagt 1 h 30 min då jag inte ska svara i telefon. Tänker de döda mig eller?! Jag ska alltså svara på telefonsamtal i stort sätt hela dagen. *morr*
Sen är det ju så att sista dagen för sommarvikarier är sista augusti (jag fick två veckor till tack vare Madde). Då börjar jag undra varför. För nu, första veckan i september, är det tre personer som har semester. I måndags var det fyra som hade semester. Dessutom har den nyanställda utbildning så då räknas hon och tre till (de hon går på utbildning hos) bort. Visserligen gör de väl också lite. Men man kan iaf säga att fem personers arbete räknas bort under en vecka. Och så tar de inte in några extrajobbare. Hur tänker de då?
Känner mig ganska ouppskattad här. Inte av mina medarbetare - de tycker om mig. När jag kom i somras sa Eeva "Åh, vad bra - förstärkning!" och Siv och flera andra har sagt att det är så bra att de har oss sommarjobbare. Eeva har ju sagt att "Dessa ungdommar... De lär sig så fort och så gör de allt arbete så fort. Snart kommer jag att bli ersatt..." och lät lite uppgiven. Men av "ledningen" (eller vad *** det nu heter)... INTE ETT SKIT!
(Jag sa till Eeva att "Ingen kommer någonsin kunna ersätta dig, Eeva!" och då blev hon glad. Hon är en sån där genomsnäll söt människa!)
Först är det så att jag idag endast har sammanlagt 1 h 30 min då jag inte ska svara i telefon. Tänker de döda mig eller?! Jag ska alltså svara på telefonsamtal i stort sätt hela dagen. *morr*
Sen är det ju så att sista dagen för sommarvikarier är sista augusti (jag fick två veckor till tack vare Madde). Då börjar jag undra varför. För nu, första veckan i september, är det tre personer som har semester. I måndags var det fyra som hade semester. Dessutom har den nyanställda utbildning så då räknas hon och tre till (de hon går på utbildning hos) bort. Visserligen gör de väl också lite. Men man kan iaf säga att fem personers arbete räknas bort under en vecka. Och så tar de inte in några extrajobbare. Hur tänker de då?
Känner mig ganska ouppskattad här. Inte av mina medarbetare - de tycker om mig. När jag kom i somras sa Eeva "Åh, vad bra - förstärkning!" och Siv och flera andra har sagt att det är så bra att de har oss sommarjobbare. Eeva har ju sagt att "Dessa ungdommar... De lär sig så fort och så gör de allt arbete så fort. Snart kommer jag att bli ersatt..." och lät lite uppgiven. Men av "ledningen" (eller vad *** det nu heter)... INTE ETT SKIT!
(Jag sa till Eeva att "Ingen kommer någonsin kunna ersätta dig, Eeva!" och då blev hon glad. Hon är en sån där genomsnäll söt människa!)
Två SÖTA bilder
Glömde att lägga upp dessa två oerhört söta bilder på mig själv som jag tog i helgen.
På den här första ser jag väldigt väldigt trött ut. Helt fucking utsliten ju!!! Brukar jag se så sliten ut? Det var ju inte precis vackert... Kan man få skylla på att det är fredag, jag har jobbat som en galning hela veckan, bilden är suggig och jag tittar i spegeln och inte i kameran...? =/
Och då är det ju tur att jag är så mkt snyggare och charmigare på denna bild.^^
På den här första ser jag väldigt väldigt trött ut. Helt fucking utsliten ju!!! Brukar jag se så sliten ut? Det var ju inte precis vackert... Kan man få skylla på att det är fredag, jag har jobbat som en galning hela veckan, bilden är suggig och jag tittar i spegeln och inte i kameran...? =/
Och då är det ju tur att jag är så mkt snyggare och charmigare på denna bild.^^
Gårdagen
Det har kommit hit tre läskiga (helt okej) tjejer från Karlstad som ska lära sig ett av våra program. Oh tror ni inte att de börjar diskutera klimakteriet?!?! Eller ja: "Det var så varmt när jag kom in hit så jag började fundera på om jag har kommit i klimakteriet." Och hon är max 30 år... Att man ens går och tänker på sånt då.
Igår hoppade jag av tåget i Östertälje och tog bussen till Sofie eftersom att det regnade. Vi gav oss ut och sprang i kusen. Jag fick ont i min axel så jag sprang bara ett varv. Tänkte faktiskt springa mer. Men den när det började gå över sprang jag lite till. Som en galning faktiskt.
Sen duschade vi och lagade pannkakor. Det måste vara det absolut svåraste att laga. Det bara degar sig och går sönder. Mot slutet gjorde vi jättesmå och då gick det lättare. Det tog väl drygt en halvtimma. Och så tog det två röda innan de var slukade. Usch vad vi är glupska. Hemmagjord hjortronsylt, blåbärssylt och vatten.
Sen kom tanterna hem. Oj vad de är roliga. Sofies mamma med ett gäng kompisar alltså. De pratade om jackor och storlekar och allt möjligt. Det var så tjattrigt att man inte kunde tänka (ja, jag skyller på dem).
Sen kom Daniel och vi började traska hem till mig. Jag tyckte det var en mysig promenad. Daniel frös lite men jag tyckte det var mysigt. Höstpromenad. Fast så hade jag ju vantar och dubbla jackor.
Sen kom vi hem till mig och jag sprang runt i köket lite. Sen pratade vi. Och sen var vi tysta. Och sen var det dags att sova. Kändes ganska bra trots allt, att vi fick tillfälle att umgås och prata fast det inte var så länge. Blev iaf lite gladare av det.
Och som vanligt när den pojken sover hos mig blev han upptvingad runt kvart i sju, utan frukost och utkört. Fast idag körde jag faktiskt hem honom. Han bor på ett väldigt bra ställe för sånt. På väg till tåget liksom. Greta! Dumpade honom ungefär tio meter från huset. En liten bit får han ju faktiskt gå själv.
Vi kom fram till att när jag blivit arbetslös om lite mindre än två veckor ska han flytta hem till mig och då behöver jag inte köra ut honom innan klockan slagit sju utan frukost. Vi tror även att hans far blir väldigt glad över detta. Eller typ inte alls. =/
Now - back to work!
PS. Jag är väldigt söt på jobbet med mitt head set på huvudet. Bild kommer inom kort.
Igår hoppade jag av tåget i Östertälje och tog bussen till Sofie eftersom att det regnade. Vi gav oss ut och sprang i kusen. Jag fick ont i min axel så jag sprang bara ett varv. Tänkte faktiskt springa mer. Men den när det började gå över sprang jag lite till. Som en galning faktiskt.
Sen duschade vi och lagade pannkakor. Det måste vara det absolut svåraste att laga. Det bara degar sig och går sönder. Mot slutet gjorde vi jättesmå och då gick det lättare. Det tog väl drygt en halvtimma. Och så tog det två röda innan de var slukade. Usch vad vi är glupska. Hemmagjord hjortronsylt, blåbärssylt och vatten.
Sen kom tanterna hem. Oj vad de är roliga. Sofies mamma med ett gäng kompisar alltså. De pratade om jackor och storlekar och allt möjligt. Det var så tjattrigt att man inte kunde tänka (ja, jag skyller på dem).
Sen kom Daniel och vi började traska hem till mig. Jag tyckte det var en mysig promenad. Daniel frös lite men jag tyckte det var mysigt. Höstpromenad. Fast så hade jag ju vantar och dubbla jackor.
Sen kom vi hem till mig och jag sprang runt i köket lite. Sen pratade vi. Och sen var vi tysta. Och sen var det dags att sova. Kändes ganska bra trots allt, att vi fick tillfälle att umgås och prata fast det inte var så länge. Blev iaf lite gladare av det.
Och som vanligt när den pojken sover hos mig blev han upptvingad runt kvart i sju, utan frukost och utkört. Fast idag körde jag faktiskt hem honom. Han bor på ett väldigt bra ställe för sånt. På väg till tåget liksom. Greta! Dumpade honom ungefär tio meter från huset. En liten bit får han ju faktiskt gå själv.
Vi kom fram till att när jag blivit arbetslös om lite mindre än två veckor ska han flytta hem till mig och då behöver jag inte köra ut honom innan klockan slagit sju utan frukost. Vi tror även att hans far blir väldigt glad över detta. Eller typ inte alls. =/
Now - back to work!
PS. Jag är väldigt söt på jobbet med mitt head set på huvudet. Bild kommer inom kort.
Likörkväll
Jo, jag fick hjälp med att dricka upp likören. Fast helt uppdrucken är den inte. Sofie kom hem till mig och vi trodde såklart att det skulle räcka med att knipsa av armeringsjärnen för att komma åt innehållet i flaskan. Men den hade ju en kork också som var totalt orubblig och barnsäker hur mkt man än tog i.
Sofie tog i som en galning och lyckades inte få upp den. Den rubbade inte en millimeter.
Till slut fick vi ropa på min pappa som lyckades få upp den (han är ju inget barn) och dessutom hälla upp i våra glas (som jag fick av Roddan. Hihi nu kom de till användning).
Titta bara vilket fint glas jag fick av Fluffy när jag fyllde åt. (Nej, vi shottade inte!)
Sen drickade vi.
Var ju tvugna att fira när vi lyckats på loss den fängslade flaskan.
Satt i mitt rum och pratade och hade lite djupa samtal bl.a. angående vänskap. Släckte ner och hade lite mysbelysning. Halv elva blev Sofie hämtad och jag gick såsmåningom och la mig.
Sofie tog i som en galning och lyckades inte få upp den. Den rubbade inte en millimeter.
Till slut fick vi ropa på min pappa som lyckades få upp den (han är ju inget barn) och dessutom hälla upp i våra glas (som jag fick av Roddan. Hihi nu kom de till användning).
Titta bara vilket fint glas jag fick av Fluffy när jag fyllde åt. (Nej, vi shottade inte!) Sen drickade vi.
Var ju tvugna att fira när vi lyckats på loss den fängslade flaskan.
Satt i mitt rum och pratade och hade lite djupa samtal bl.a. angående vänskap. Släckte ner och hade lite mysbelysning. Halv elva blev Sofie hämtad och jag gick såsmåningom och la mig.
Freedom!!
Finally!
Min Likör 43 som jag fick i födelsedagspresent av Affe och Linnea är äntligen fri efter att ha varit intängd av armeringsjärn i en betongklump! Den är fortfarande fast i betongen men nu går det att öppna den och dricka utan att behöva slå sönder flaskan.
The way to freedom:
Pappa kom idag hem från sommarstugan med en bultsax i handen, redo att befria min alkohol. För detta är jag evigt tacksam (typ).
Hm, funderar på att fira med ett glas. Ngn som vill sällskapa med mig?!
Min Likör 43 som jag fick i födelsedagspresent av Affe och Linnea är äntligen fri efter att ha varit intängd av armeringsjärn i en betongklump! Den är fortfarande fast i betongen men nu går det att öppna den och dricka utan att behöva slå sönder flaskan.
The way to freedom:
Pappa kom idag hem från sommarstugan med en bultsax i handen, redo att befria min alkohol. För detta är jag evigt tacksam (typ).
Hm, funderar på att fira med ett glas. Ngn som vill sällskapa med mig?!
Nostalgi så det bara skriker om det
För drygt en månad sedan var jag i Borlänge tillsammans med några andra töntar (Roddan, Johan, Ida och Linnea). Efter att ha lyssnat och sett den underbara Jason Mraz på scen dansade vi fiskdansen och nynnade på ngn dum låt av Sugarplum Fairy. Den låten fastnade verkligen men efter ngn vecka var den borta från mitt huvud igen. Spårlöst försvunnen. Tills idag då jag gick in på deras hemsida och lyssnade igenom några låtar tills jag hittade den. Det gjorde jag ganska snabbt. Låten heter 'She' och nu sitter den fast igen. Vill bara hoppa runt av glädje och dansa fiskdansen och klappa katten och allt var det var. Varför är det inte massa främlingar här som man kan spontandansa med? =)
Om ni får för er att ni vill lyssna och kanske dansa fiskdansen och nynna ni också...
Om ni får för er att ni vill lyssna och kanske dansa fiskdansen och nynna ni också...
Som sagt.
Kände mig väldigt ensam igårkväll. Sådär obehagligt ensam. Nästan övergiven. Helt plötsligt var mina fyra närmsta vänner och många andra helt upptagna och bortresta på sitt håll. Jag gick och la mig tidigt för att slippa känna av ensamheten. Satte på Keane på stereon för att slippa lyssna på tystnaden.
Den råkade stå på repeat och jag vaknde säkert tio ggr under natten. Varje gång spelades A Bad Dream. Hur ska jag tolka det när texten stämmer så väl in på vad jag känner?
"Wouldn't mind it
If you were by my side
But you're long gone
Yeah you're long gone now"
Denna dag har inte varit någon höjdare. Precis som jag trodde. För en gångs skull är jag glad att mamma och pappa kommer hem tidigt imorgon så att jag inte blir lika ensam som idag en hel dag till. Usch för sånna här dagar.
Den råkade stå på repeat och jag vaknde säkert tio ggr under natten. Varje gång spelades A Bad Dream. Hur ska jag tolka det när texten stämmer så väl in på vad jag känner?
"Wouldn't mind it
If you were by my side
But you're long gone
Yeah you're long gone now"
Denna dag har inte varit någon höjdare. Precis som jag trodde. För en gångs skull är jag glad att mamma och pappa kommer hem tidigt imorgon så att jag inte blir lika ensam som idag en hel dag till. Usch för sånna här dagar.