Efterskvalpningar
Det är inte bara jag som saknar ord när det gäller att beskriva Coldplays framträdande förra veckan:
"Jag söker.
Men jag hittar inte något ord som verkligen kan beskriva vad jag känner.
Uttrycket musikalisk orgasm ligger närmast till hands.
Musikalisk orgasm?
Ja, jag hittade just på uttrycket.
Jag vet inte vad det är.
Jag vet bara att det känns ljuvligt skönt att uppleva."
En annan kul grej att sysselsätta sig med är att jämföra låtlisatan från olika recensioner. Kolla bara.
Expressen
Borås Tidning
Jag säger som signaturen Bode:
"Jag var på konserten och undrar om Nunstedt var riktigt nykter...varken "Trouble" eller "Reign Of Love" framfördes! Och vad i hela världen är "Postcards..." för låt?"
"Jag söker.
Men jag hittar inte något ord som verkligen kan beskriva vad jag känner.
Uttrycket musikalisk orgasm ligger närmast till hands.
Musikalisk orgasm?
Ja, jag hittade just på uttrycket.
Jag vet inte vad det är.
Jag vet bara att det känns ljuvligt skönt att uppleva."
En annan kul grej att sysselsätta sig med är att jämföra låtlisatan från olika recensioner. Kolla bara.
Expressen
Borås Tidning
Jag säger som signaturen Bode:
"Jag var på konserten och undrar om Nunstedt var riktigt nykter...varken "Trouble" eller "Reign Of Love" framfördes! Och vad i hela världen är "Postcards..." för låt?"
Skit också!
När Nadine (eller den andra tjejen? Har svårt att komma ihåg vem som sa vad.) berättade för alla om sin plan att få Coldplay att spela Green Eyes tänkte jag att "okej, why not?" men samtidigt tyckte jag inte att det spelade någon större rollom de skulle spela den eller inte. Det var ju ett tag sen och det var ju inte för just den låten jag kom. Det är ju inte en av deras största hit. Hmm.
Men nu, nästan en vecka efteråt, sitter jag på jobbet och nynnar på just den låten. Den vägrar att bege sig av från mitt huvud. Varför spelade dem inte den? Det hade ju varit så bra! Så klockrent! Jag ryser när jag mumlar texten för mg själv. Åh!
Honey you are a rock
Upon which I stand
And I came here to talk
I hope you understand
The green eyes, yeah the spotlight, shines upon you
And how could, anybody, deny you
I came here with a load
And it feels so much lighter now I met you
And honey you should know
That I could never go on without you
Green eyes
Honey you are the sea
Upon which I float
And I came here to talk
I think you should know
The green eyes, you're the one that I wanted to find
And anyone who tried to deny you, must be out of their mind
Because I came here with a load
And it feels so much lighter since I met you
Honey you should know
That I could never go on without you
Green eyes, green eyes
Oh oh oh oh [x4]
Honey you are a rock
Upon which I stand
Ja, jag kanske är seg. Men "bättre sent än aldrig" brukar man ju säga.
Men nu, nästan en vecka efteråt, sitter jag på jobbet och nynnar på just den låten. Den vägrar att bege sig av från mitt huvud. Varför spelade dem inte den? Det hade ju varit så bra! Så klockrent! Jag ryser när jag mumlar texten för mg själv. Åh!
Honey you are a rock
Upon which I stand
And I came here to talk
I hope you understand
The green eyes, yeah the spotlight, shines upon you
And how could, anybody, deny you
I came here with a load
And it feels so much lighter now I met you
And honey you should know
That I could never go on without you
Green eyes
Honey you are the sea
Upon which I float
And I came here to talk
I think you should know
The green eyes, you're the one that I wanted to find
And anyone who tried to deny you, must be out of their mind
Because I came here with a load
And it feels so much lighter since I met you
Honey you should know
That I could never go on without you
Green eyes, green eyes
Oh oh oh oh [x4]
Honey you are a rock
Upon which I stand
Ja, jag kanske är seg. Men "bättre sent än aldrig" brukar man ju säga.
En lite annolunda resa.
Hur ska man förklara allt? Hur kan man förmedla en känsla endast genom ord? Hur ska man beskriva dessa situatiner man varit med om? Hur kan man få andra att förstå?
Hur kan man beskriva folkets hat mot smurfen, bitterfittan, lilltjejen? Hur kan man beskriva någons upfuckade hjärna?
Hur ska man förklara det komiska i att "Green eyes" ställer sig upp innan konserten och deklarerar att "nu har vi bestämt..." när hon pratar om att vi i publiken ska få Coldplay att spela Green Eyes genom att sjunga den under den 10 sekunders långa vattenpaus efter första låten?
Hur ska man uttrycka sig för att någon som inte var där ska se det roliga i att vi nästan fick med hela Globen på ramsan "Hela Globen är ni klara? -Jajamensan fattas bara!" Eller alla args irriterade blickar vi fick när vi körde "Hunden katten glassen!"
Hur ska man förmedla hur konserten var? Just den frågan går inte att svara på? "Hur var konserterna?" eller "Var det bra?" Det var obeskrivligt mäktigt. Mer går inte att säga. Att stå längst fram utan att ens behöva stå eller hoppa för att trycken gör att du både står och hoppas automatiskt.
Hur ska man förklara känslan när de började spela Amsterdam? Eller den magiska Lovers in Japan?
Hur kan man förklara Joels tillstånd under en konsert? Hans inlevelse, lukt och tendens att glömma ALLT runtomkring?
Hur ska man förklara hur det känns att veta efter en konsert, då det ofta känns så tomt och "jaha, nu var det över det vi väntat på i år" när man vet att man ska till Oslo och uppleva det igen?
Hur ska man få någon att tro på att vi fick vaktbilar efter oss när vi var i Oslo och tjuvlyssnade på soundcheckingen?
Hur ska man förklara förvåningen när det kl 13 satt hela fem (5!) personer i kö när det i Sthlm 24 h tidigare hade suttit flera hundra?
Hur kan man förklara mitt sovande, även om man berättar att jag åt Postafen (åksjuketablett). Iofs har alla sagt efteråt ngt i stil med att "oj, när jag tar dem blir jag jättetrött och sover hela resan". Men man måste nog varit där för att se det magiska sovandet... Eller nåt. Från 2-5, 6:30-12 (med 1½ h avbrott), lite under konserten (!!!) och 23-06 och 08:30-1554 (då min syster väckte mig). Det är alltså mer än 19 h under drygt ett dygn. Helt galet. Aldrig mer Postafen (om jag inte ska använda det som sömntabletter).
Ja, många frågor och färre svar. Är det någon som har ett svar på mina frågor?
Detta är dagar jag aldrig kommer att glömma. Att tänka tillbaka gör det varmt inombords!
Tack till alla er som var med och förgyllde detta tillfälle! Tack!
Hur kan man beskriva folkets hat mot smurfen, bitterfittan, lilltjejen? Hur kan man beskriva någons upfuckade hjärna?
Hur ska man förklara det komiska i att "Green eyes" ställer sig upp innan konserten och deklarerar att "nu har vi bestämt..." när hon pratar om att vi i publiken ska få Coldplay att spela Green Eyes genom att sjunga den under den 10 sekunders långa vattenpaus efter första låten?
Hur ska man uttrycka sig för att någon som inte var där ska se det roliga i att vi nästan fick med hela Globen på ramsan "Hela Globen är ni klara? -Jajamensan fattas bara!" Eller alla args irriterade blickar vi fick när vi körde "Hunden katten glassen!"
Hur ska man förmedla hur konserten var? Just den frågan går inte att svara på? "Hur var konserterna?" eller "Var det bra?" Det var obeskrivligt mäktigt. Mer går inte att säga. Att stå längst fram utan att ens behöva stå eller hoppa för att trycken gör att du både står och hoppas automatiskt.
Hur ska man förklara känslan när de började spela Amsterdam? Eller den magiska Lovers in Japan?
Hur kan man förklara Joels tillstånd under en konsert? Hans inlevelse, lukt och tendens att glömma ALLT runtomkring?
Hur ska man förklara hur det känns att veta efter en konsert, då det ofta känns så tomt och "jaha, nu var det över det vi väntat på i år" när man vet att man ska till Oslo och uppleva det igen?
Hur ska man få någon att tro på att vi fick vaktbilar efter oss när vi var i Oslo och tjuvlyssnade på soundcheckingen?
Hur ska man förklara förvåningen när det kl 13 satt hela fem (5!) personer i kö när det i Sthlm 24 h tidigare hade suttit flera hundra?
Hur kan man förklara mitt sovande, även om man berättar att jag åt Postafen (åksjuketablett). Iofs har alla sagt efteråt ngt i stil med att "oj, när jag tar dem blir jag jättetrött och sover hela resan". Men man måste nog varit där för att se det magiska sovandet... Eller nåt. Från 2-5, 6:30-12 (med 1½ h avbrott), lite under konserten (!!!) och 23-06 och 08:30-1554 (då min syster väckte mig). Det är alltså mer än 19 h under drygt ett dygn. Helt galet. Aldrig mer Postafen (om jag inte ska använda det som sömntabletter).
Ja, många frågor och färre svar. Är det någon som har ett svar på mina frågor?
Detta är dagar jag aldrig kommer att glömma. Att tänka tillbaka gör det varmt inombords!
Tack till alla er som var med och förgyllde detta tillfälle! Tack!
Onsadag
Ibland blir man så otroligt glad över att ha fel! Onsdagen blev lyckad trots negativ inställning och ingen mat i magen. Tack!
Och åh vad jag ÄLSKAR Tanjas skratt! "A-kupa, bi-kupa - samma sak!"
"Hon fyller år sista februari" Jaha, och vad menas med det egentligen?
Vissa bryr sig. Fast de inte behöver. Och fast det tar mycket energi och ansträngning. De vill förändra, lägga sig i, hjälpa. Det värmer!
Och åh vad jag ÄLSKAR Tanjas skratt! "A-kupa, bi-kupa - samma sak!"
"Hon fyller år sista februari" Jaha, och vad menas med det egentligen?
Vissa bryr sig. Fast de inte behöver. Och fast det tar mycket energi och ansträngning. De vill förändra, lägga sig i, hjälpa. Det värmer!
Död åt tingsrätten!
Ju mer jag tänker på det desto mer illa mår jag. Ändå kan jag inte sluta tänka på det.
Blev våldtagen av en bekant som blev friad trots att han erkände. Anledning? Jo, hon sov i trosor och BH.