Japanen

Hoppade av tåget i Östertälje, blev uppmött av Sofie och vi började gå hem till henne. Vid rondellen hinner en arab vid namn Haitham upp oss i den fina röda DynaMate-bilen. Stannar och pratade med honom ett tag. Det är en fin pojke det! Han tyckte att jag skulle komma på sommarcaféet på onsdag men jag vet inte om jag varken orkar eller vill träffa Joel. Haitham sa inte så mkt om det dock. Visade iaf upp min fina nyinköpta tröja som jag köpte på rasten. Var nere på Åhléns och hittade, provade och köpte den. Så nu har jag 2 kronor kvar på mitt presentkort där. Komisk summa egentligen... Sen sa vi hejdå till araben och gick hem till Sofie, bytte om och gick ut och sprang. Jag märkte genast av mina knäproblev och surade lite över att jag inte tänkt på att ta med mina knäskydd. Sen fick jag lite håll. Och blodsmak i munnen. Men jag lät iaf bli att ge upp. Jag tänker inte skylla på att jag har astma, eller att jag just har varit förkyld, men jag tror att det spelar in också. Men den huvudsakliga orsaken till att jag inte orkade mer än ett varv är att jag har urkass kondis. Fast jag funderar på att förbättra den. Jag tycker att det kändes skönt att springa med Sofie. Om jag inte haft henne hade jag förmodligen inte sprungit ett helt varv ens. Så vi ska ut och springa imorgon också. Det känns nice.

Vad bäst jag är på styckindelning! =)