Förseningar
Igår måndag, på väg hem från jobbet kl 17:25~18:00:
Kommer till södra station några minuter innan halv sex, då mitt tåg mot Södertälje ska gå. Ser på informationstavlan att kvartövertåget är försenat till 31 och att halvtåget är försenat till 37. Tåget som skulle ha gått hel hade blivit inställt. Västerhaningetåget, som skulle ha gårr 17:25, var försenat till 40. Perongen var full av folk, värre än julruschen (på ett ungefär). Allt detta pga en nedriven kontaktledning Karlberg (far far away).
Ringer min mor för att säga att jag förmodligen inte kommer hem i tid, om jag nu lyckas komma hem överhuvudtaget. Det är ju så att om några tåg blivit inställda vill ju det tågets resenärer (eller vad man nu ska säga) åka med nästa tåg som i denna rusningstrafik självklart redan är överfullt.
Min underbara moder säger att pappa just ska åka til jobbet och kanske kan blocka upp mig i Älvsjö. Pappa ringer tre minuter senare och säger att han kan plocka upp mig i Älvsjö på väg till jobbet, där han skulle hämta ett tangentbord. Mitt tåg kommer in kl 1737 (tjugotvå minuter sent). Jag får springa förbi många dörrar innan jag hittar en liten liten lucka på golvet att stå på. De flesta blev lämnade kvar på perongen eftersom att det inte fanns ngn plats i tåget. Paret brevid mig står och hånglar nästan på mig. Usch. Jag blir rädd för att bli uppäten där. Någon annan i närheten har riktigt snuskig andedräkt och en kille står med ansiktet vänt uppåt för att kunna andas. Ja, så trångt är det. Hurra för SL!
Med våld tränger jag mig ur tåget i Älvsjö. LUFT! Sex minuter utan luft är mer än nog!
Sitter och väntar i tio minuter på min far och beundrar samtidigt informationstavlan. Tåget mot Västerhaninge är, hör och häpna - dubbelt så sent som mitt tåg. 44 minuter!
Visst är det väl underbart med måndagar! ;-)
Kommer till södra station några minuter innan halv sex, då mitt tåg mot Södertälje ska gå. Ser på informationstavlan att kvartövertåget är försenat till 31 och att halvtåget är försenat till 37. Tåget som skulle ha gått hel hade blivit inställt. Västerhaningetåget, som skulle ha gårr 17:25, var försenat till 40. Perongen var full av folk, värre än julruschen (på ett ungefär). Allt detta pga en nedriven kontaktledning Karlberg (far far away).
Ringer min mor för att säga att jag förmodligen inte kommer hem i tid, om jag nu lyckas komma hem överhuvudtaget. Det är ju så att om några tåg blivit inställda vill ju det tågets resenärer (eller vad man nu ska säga) åka med nästa tåg som i denna rusningstrafik självklart redan är överfullt.
Min underbara moder säger att pappa just ska åka til jobbet och kanske kan blocka upp mig i Älvsjö. Pappa ringer tre minuter senare och säger att han kan plocka upp mig i Älvsjö på väg till jobbet, där han skulle hämta ett tangentbord. Mitt tåg kommer in kl 1737 (tjugotvå minuter sent). Jag får springa förbi många dörrar innan jag hittar en liten liten lucka på golvet att stå på. De flesta blev lämnade kvar på perongen eftersom att det inte fanns ngn plats i tåget. Paret brevid mig står och hånglar nästan på mig. Usch. Jag blir rädd för att bli uppäten där. Någon annan i närheten har riktigt snuskig andedräkt och en kille står med ansiktet vänt uppåt för att kunna andas. Ja, så trångt är det. Hurra för SL!
Med våld tränger jag mig ur tåget i Älvsjö. LUFT! Sex minuter utan luft är mer än nog!
Sitter och väntar i tio minuter på min far och beundrar samtidigt informationstavlan. Tåget mot Västerhaninge är, hör och häpna - dubbelt så sent som mitt tåg. 44 minuter!
Visst är det väl underbart med måndagar! ;-)
Kommentarer
Postat av: Nicklas B Sundberg
Livfullt du beskriver saker och små ting i ditt vardsgsliv å så dessa citroner och hundar. Mmm. ;)
Postat av: Josefine
Jag har väl också rätt till att ha kul på jobbet?!
Trackback