Japanen

Att vara hemma och hosta är ingen höjdare. Inte bara det där med att man inte orkar någonting, endast sover och tittar på TV eller känner sig allmänt äcklig - jag får inga pengar heller. En vecka är ganska mycket pengar - och nu får jag ingenting! Får se vad Försäkringskassan säger imorgon men de är ju inte kända för sin givmildhet...

Ingen feber iaf. Jag pendlar mellan 36,1 och 37,2 - jag lever alltså. Några näsdukar har väl gått åt och läpparna är aningen torra, men det västa är lungorna. Det känns som att de snart kommer ligga på golvet och jag orkar inte hosta längre. Jag har träningsvärk i magen av allt hostande och nu börjar hostningarna övergå till hulkningar istället. Jag orkar inte hosta.

Blir troligtvis hemma resten av veckan, men vi får se. Mår ju skapligt bortsätt från denna äckel-seg-gul-slem-hosta. Men den är rätt hemsk när jag får mina attacker.

Satt nästan i mammas knä idag när vi pratade. Kändes nästan som när jag var liten, bortsätt från att jag har lite andra bekymmer nu. Jag hatar en människa ffs! Och vi pratade och pratade.
Mamma: Han kanske jobbar över så mycket för att han har tröttnat på henne.
Haha. Så rätt att säga. Min mamma. <3
Okej, ingen fattade vad jag menade. Men jag hoppas att det framgick att jag tycker om min mamma?!