This weekend

I fredags mellan fyra och fem fanns det knappt ngt att göra på jobbet. Det är vid sådana tillfällen jag börjar oroa mig över att det kanske inte blir ngn mer förlängning. De har ju sagt att de vill ha kvar mig så länge de har behov av mig men när de inte har det då... Gick hem lite tidigare iaf.

Åt middag med mamma innan jag gick till baptistkyrkan där årets ekumeniska höstkonferens hölls. Att Berit Simonsson var talare var bara ett plus. Hon är verkligen cool och det hon säger är verkligen sånt man kan ta åt sig och inte sånt man hört hundra gånger tidigare. Iaf jaf får alltid ngt med mig när jag har lyssnat på den kvinnan. Idag skulle hon prata om att höra Guds röst. En sak jag gillade också var att man fick diskutera med varandra vad man tyckte var bra av det hon sa, det är ett jättebra sätt att få de som lyssnar mer aktiva och jag anser att det blir lättare att komma ihåg vad som sagts också.

Tre saker som jag tyckte var bra var (bl.a.) att man ska låta ett samtal med Gud bli just ett samtal. Och hur många måste vara inblandade för att det ska bli just ett samtal - jo två. Alltså måste vi låta Gud tala till också när vi ber. Man ringer ju inte till vårdcentralen och berättar om alla sina åkommor och sen lägger på, utan man väntar ju på ett svar. Samma sak med bönen - vi kan inte bara lägga på!
En till sak Berit sa som jag tyckte om var hennes flygplansberättelse. Varje gång man flyger får man ju en liten säkerhetsundervisning. Och på slutet ngt i stil med "När syrgas behövs öppnas en lucka i taket och syrgastuber kommer ner. Sätt först en på dig själv innan du hjälper andra." Det kanske inte betyder så mkt för er som läser det här. Själv kunde jag inte låta bli att le när jag hörde det. Det är exakt samma sak som står i Bibeln på flera olika ställen. Just den liknelsen var lite häftig.
Den tredje saken jag täbnkte på som hon sa var det som står i Första Samuelsboken kapitel tre, vers sju: "Samuel kände ännu inte Härren, och Herrens ord hade ännu inte blivit uppenbarat för honom." Just det här med ännu - klart att vi inte hör Guds röst om vi inte vet hur det låter, och det vet vi ju inte innan vi känner Gud.

Efter mötet i kyrkan bestämde vi UG:are oss för att traska till Lindängen. Jag gick det och innanför grindarna. Tittade lite på sjärnorna och pratade lite när jag plötsligt kände mig väldigt oönskad just där. Det kändes inte riktigt som att ngn ville ha mig där så jag gick till centralen för att ta bussen hem. Daniel och Sofie envisades med att följa med. Varför måste de alltid hålla på?

På lördagseftermiddagen åkte jag och mamma iväg för att köpa födelsedagspresent till Malte, som fyller ett år nästa fredag, men först hamnade vi på Jober max där jag hittade en jättefin top som jag köpte. Har velat ha en sån jättelänge och den känns verkligen "jag" även fast jag inte har ngt liknande tidigare. Det tyckte mamma också. Men mamma har ju ännu större tur när hon handlar. Hon hittade ett par läderstövlar (sköna och med lagom klack) för bara 400 kr!!! Dessutom hittade hon en jättemysig och snygg tröja som hon köpte.

Traskade sedan upp till leksakerna där jag hittade lite frukt och bestick till Malte (ja, han önskar sig faktiskt det). Funderade på att köpa en jättesöt flodhäst på nyckelring till min väska, men jag gjorde inte det. Ångrar mig lite nu. Den var ju jättegullig, lagom stor (typ jätteliten), ljusblå och billig!!! Blä på mig!

Sen åkte vi till Kappahl där jag egentligen skulle köpa jeans men jag hittade inga snygga. De har ju haft förut som sitter jättebra på mig men nu hade de bara fula b-jeans, och det tänker jag ju inte ha! Köpte iaf en jätteskön BH som jag fick 25% rea på. Men jag måste ju köpa jeans!

Hann hem en snabbis innan jag taskade till baptistkyrkan för att även denna kväll lyssna på Berit Simonsson. Sen gick jag och Sofie till den kinesiska restaurangen Full House, men på vägen träffade vi Ida och Roddan som skulle på bio med Tim. Just det var lite roligt för när vi går där ringer Sofies mobil och två sekunder senare ringde min. Det var Ida och Roddan som två sekunder senare sprang på oss. =)

Sofie och jag beställde trerättermenyn B som bestod av först jätteräkor med vitlök, sen fyra små rätter och sen en desert. Den klassiska friterad banan med glass. Vi hade ganska mysigt och pratade lite om pershagentyper. Hon sa en sak som lät väldigt rolig: "Hon är allid i tidningen och honom träffar man alltid när man går ut!" Vill inte nämna namnen så jag säger baar han och hon. Det lät så rolgit just då. Vi pratade nämligen om en reunion och att det skulle vara kul att se vad alla gör och hur de har förändrats. Och när hon sa det lät det precis som att "Hon är värsta kändisen och han kommer bli alkis".

En sak som jag störde mig på under kvällen var den tråkiga och "opersonliga" döda personalen. Sådant förstör väldigt mycket när man går ut och äter tycker jag. Det blir inte alls lika roligt då. Så det var en liten miss. Jobbar man på en restaurang, eller man människor överhuvudtaget, ska man vara trevlig och öppen! Tänk på att det är din gäst och den kanske inte kommer tillbaka om den inte känner sig välkommen! Men det är ju upp till er. Det finns fler restauranger att gå till om ni inte vill visa att ni uppskattar deras besök hos er.

Sen traskade de två små flickorna hem till moi och satt vid datorn innan de ganska snart gick hamnade i sängen...

Morgonen därpå, alltså idag, åkte vi till Hovsjö kyrka för att medverka på gudstjänsten. Det var trevligt, men tyvärr var vi inte så många från i torsdags som sjöng gospel. En sorglig sak jag fick reda på idag var att en väna pappa fick hjärnblödning igår. Hoppas det blir bra igen!

Nu sitter jag ensam hemma och gör inte ett skit. =(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback