Bra och dåligt
Tror några av er har förstått att jag inte mår så bra nu. Och idag känns det som att nedräkningen börjar. En vän mindre fr.o.m. idag då. Eller?
Men trots detta finns det som man bli lite glad av. T.ex. att på tåget hem från jobbet en fredag få ett samtal av en viss mr. Fluff. "Hej! Johan och jag har hyrt bil på statoli. Vi åker till Tyskland nästa fredag med Affe. Vill du följa med?" Vad svarar man på det? Mitt svar blev iaf att jag skulle kolla upp det med jobbet om det var okej att jag slutade på torsdagen. Så jag har till måndag på mig att bestämma mig. Beräknat prisf för bil, bensin, färjor och hotell är 1367 kr (för tre nätter och fyra dagar). Helt okej pris måste jag säga. Måste bara prata med mamma (som typ är min bästa vän numer. Henne kommer jag nog aldrig förlora iaf) och kolla med jobbet. Men om jag överfyller kaffemaskinerna på fredag lär jag ju inte behövas, sorgligt nog. Skulle vara riktigt kul att göra Roddan sällskap på hans efterlängtade road trip genom Europa. En viss del av Europa iaf. Dessutom är ju Affe och Johan också underbara människor att umgås och snacka med.
På tal om typ Roddan och Johan så diskuterade jag och Sofie att man kan vara social på både bra och dåliga sätt. Vi känner en människa som vi både anser vara ganska jobbigt social. Människan måste liksom snacka hela tiden och få det att handla om henne. Och man måste verkligen skratta åt hennes dåliga skämt och om man inte gör det så drar hon dem igen. Och igen. Svårt att förstå att det inte blir kul andra eller tredje gången heller? Men så finns det ju sociala människor som är helt underbara. Roddan och Johan t.ex. De är ju supersociala. Roddan känner ju typ halva stan och vem kan låta bli att fascineras av Johans toaletthistorier och andra hans andra historier? Och min mamma är ju kär i Johan. Eller ja, om man överdriver lite starkt och använder fantasin!
Åh vad jag älskar Roddans blogg. Iaf loggan... Ville bara ha det sagt!
Vad borde jag göra? Hur ska jag få detta vänproblem ur världen? Mår verkligen inte super just för tillfället. Ska väl iaf sova, tror jag, och skjuta upp det hela lite till. Vi får se om det bli ngn struktur på det hela.
Tycker inte om att bli utesluten ur någon av minna vänners liv. Faktiskt.
Tycker inte om att förlora en vän. Faktiskt. Jag har redan varit med om det.
Tycker inte om min situation just nu och att inget blir bättre även när jag försöker. Faktiskt.
Tycker om de vänner jag har! Väldigt mycket!
Men trots detta finns det som man bli lite glad av. T.ex. att på tåget hem från jobbet en fredag få ett samtal av en viss mr. Fluff. "Hej! Johan och jag har hyrt bil på statoli. Vi åker till Tyskland nästa fredag med Affe. Vill du följa med?" Vad svarar man på det? Mitt svar blev iaf att jag skulle kolla upp det med jobbet om det var okej att jag slutade på torsdagen. Så jag har till måndag på mig att bestämma mig. Beräknat prisf för bil, bensin, färjor och hotell är 1367 kr (för tre nätter och fyra dagar). Helt okej pris måste jag säga. Måste bara prata med mamma (som typ är min bästa vän numer. Henne kommer jag nog aldrig förlora iaf) och kolla med jobbet. Men om jag överfyller kaffemaskinerna på fredag lär jag ju inte behövas, sorgligt nog. Skulle vara riktigt kul att göra Roddan sällskap på hans efterlängtade road trip genom Europa. En viss del av Europa iaf. Dessutom är ju Affe och Johan också underbara människor att umgås och snacka med.
På tal om typ Roddan och Johan så diskuterade jag och Sofie att man kan vara social på både bra och dåliga sätt. Vi känner en människa som vi både anser vara ganska jobbigt social. Människan måste liksom snacka hela tiden och få det att handla om henne. Och man måste verkligen skratta åt hennes dåliga skämt och om man inte gör det så drar hon dem igen. Och igen. Svårt att förstå att det inte blir kul andra eller tredje gången heller? Men så finns det ju sociala människor som är helt underbara. Roddan och Johan t.ex. De är ju supersociala. Roddan känner ju typ halva stan och vem kan låta bli att fascineras av Johans toaletthistorier och andra hans andra historier? Och min mamma är ju kär i Johan. Eller ja, om man överdriver lite starkt och använder fantasin!
Åh vad jag älskar Roddans blogg. Iaf loggan... Ville bara ha det sagt!
Vad borde jag göra? Hur ska jag få detta vänproblem ur världen? Mår verkligen inte super just för tillfället. Ska väl iaf sova, tror jag, och skjuta upp det hela lite till. Vi får se om det bli ngn struktur på det hela.
Tycker inte om att bli utesluten ur någon av minna vänners liv. Faktiskt.
Tycker inte om att förlora en vän. Faktiskt. Jag har redan varit med om det.
Tycker inte om min situation just nu och att inget blir bättre även när jag försöker. Faktiskt.
Tycker om de vänner jag har! Väldigt mycket!
Kommentarer
Postat av: Sofie
Att mista en vän e väl ingen som tycker om. Spec inte en bra vän. Så jag kan tänka mig att de blir ännu jobbigare när det inte blir bättre, hur man än försöker!
De där sista du skrev tyckte jag om att läsa! :) För jag håller med. Tycker ju om dig. Väldigt mycket!!!
Postat av: Josefine
Ja, hur länge jag nu kommer att ha några vänner...
Postat av: Sofie
jadu..asså vänskap kräver ju lite arbete mellan 2 människor. Men jag e helt säker på att du alltid kommer ha vänner runt om dig. Så underbart härlig som du är!!!!!!!
Postat av: Josefine
Hm. Det vet jag ju inte om jag håller med om precis.
Trackback