Japanen

Jag borde berätta något om Taizé. Inte för att jag känner att jag måste utan mer för att det gav mig så mycket som jag vill dela med mig av. Problematiken i detta är att jag inte kan ge like mycket, eller ens en bråkdel, av vad det gav mig.

Åkte dit med inte alltför för höga förväntningar då det var fyra år sen jag var där sist. Mycket har ju ändrats sen dess. Jag är ju inte femton år längre. Inte heller åkte jag denna gång med så många som jag umgås med. Det var i stort sätt endast Jonna och jag måste erkänna att jag var väldigt nervös. För tänk om hon inte skulle gilla Taizé alls, då hon är känd för att bl.a. vara ganska kräsen med mat och Taizé är känt för att de bl.a. inte har någon lyxbuffé. Då skulle ju det säkert förstöra en del av min upplevelse också då sånt ofta smittar av sig. Jag menar att det är ju svårt att tycka det är roligt när den man umgås med vantrivs. Lyckligtvis var så inte fallet.

Vi tar det lite snabbt så ni förstår läget. Upp kl 3 på morgonen (natten) på en lördag (ofta har man ju inte ens lagt sig då kanske) och iväg till södertälje syd. Buss till skavsta och flyg till buvois utanför Paris. Buss till Paris köpa metrobiljetter och iväg med allas resväskor. Anlände vid svenska kyrkan någon gång mitt på dagen. Segt. Packa upp saker i källaren där vi, 16 personer, sov på varsin tältsäng. Sen iväg i olika grupper för att utforska och uppleva det underbara Paris.

Jag, Jonna, Cilla och Elisabeth vandrade iväg till triumfbågen, McDonalds (woho), eiffeltornet (där vi hade picnic med salladen från donken) och till slut även Notre Dame. Tillbaka till kyrkan innan vi skulle iväg igen för att äta och sedan till Sacre Cuere. Sen äntligen sova. Över 20 timmar lång dag och sen fick vi bara fem timmars sömn.

Upp tidigt för att åka tåg till Mâcon och sen buss till Taizé. Tyvärr krånglade tåget och blev en timme sen, vilket innebar att vi missade bussen och halva mässan i Taizé. Skit också.

Och nu kommer allt som är så svårt att förklara. Den underbara upplevelsen i Taizé. Jag orkar inte ens försöka.

Min arbetsgrupp (alla får ett arbete att utföra ca 1-4 h varje dag) var underbar. Den bestod av mig, två tjejer från Holland som hette Sabine och Nandelotte, en fransk tjej som hette Chlué och en tysk kille - Jasper. Vi jobbade från 17:30-20:30 i casa med att ta emot nyanlända till Taizé. En dag var även två schweiziska killar med - Oliver och Fillipe. Vi satt mest och snackade eftersom att det inte alltid fanns några att välkomna. En dag hade vi picnic i solen tillsammans. Sypermysigt!

Min smågrupp (där man diskuterar och håller på) var också bra. Vi var helt enkelt the group of sidetracks. Helt flummiga, okoncentrerade och underbara. Ruben kom ju med sköna kommentarer om att alltig härstammar från holland "santa was dutch". Men när har påstod att "swedich is a german version of dutch" var måttet rågat och vi slutade ta honom seriöst.

Gruppen från Södertälje då, där jag inte umgicks med så många? Jodå, det var jättehärliga människor allihopa utom en. haha. Inga detaljer om det då jag inte vill snacka bakom ryggen på någon. Men låt mig säga att människan gick fler än mig på nerverna.

Vädret då? Underbart och soligt med över 20 grader varmt? HAH! Dröm och glöm! Regn, regn regn. Sol ca 3 dagar. Jag frös då jag inte hade några riktiga skor heller. Ändå blev jag bränd av solen de få timmar den tittade fram och lördagen var riktigt riktigt härlig!

Maten då, som har så dåligt rykte om sig? Jodå, Allt utom tonfiskröran gick att klämma ner (jag gillar ju inte fisk). T.o.m Jonna åt allt.

Bön tre gånger om dagen, var inte det jobbigt? Jag ville ha mer. Kanske inte fler tillfällen men några timmar längre varje gång. Sångerna var lika underbara som vanligt och inte underbarare. jag saknade Meine Hoffnung men fick istället två andra tyska låtar som var härliga att sjunga. Och busslåten var också rolig (det var en sång son innehöll ett ord "hominibus" som lät som "åh minibuss" när vi sjöng den. Jag och Malin kunde inte hålla oss för skratt en dag. Pinsamt.

Sista kvällen hade jag lite ångest över att lämna allt. Samtidigt skulle det bli skönt att slippa dela ett skitigt rum som man delade med 11 andra, helt utan stolar, inga vägguttag och no privacy. Riktig mat såg man ju också fram emot. Satt kvar länge i kyrkan den kvällen innan jag och Jonna pratade en massa. Sen gick jag och Sabine till Oyak (kiosk och samlingsplats om kvällarna framför allt) och träffade Oliver och Fillippe. Sen gick vi till deras rum och pratade till kl 01. Sen skulle vi sova. Sabine skulle upp kl 6 och köra bil...

Måste berätta en till sak om Oyak. Var inte där så många kvällar iom att jag var så trött och även jobbade några kvällar. Men en dag gick jag dit. Och dansade Små grodorna ledda av en tysk. En svensk "biffen" stank svett och vi asgarvade.

Så svårt att berätta om allt. Underbart var det iaf. Så många underbara och öppna människor har jag nog aldrig mött i hela mitt liv.

Vill ni se bilder också? Orkar inte lägga upp de här då jag sitter på jobbet nu. Kika in här istället:
http://www.axdal.se/josefine/

Det var Alexandra från min smågrupp som la upp dem. Jättesnällt tycker jag!

Om ni börjar undra vad några föreställer:
49 = Jonna som prutar
64/65 = Cilla är vegetarian och fick därför ett ägg till sitt potatismos. Se så glad hon blev...
115-118 = Grodor som parar sig...
136 = Jonna laddar sin mobil i kyrkan
150 = Sabine, Nandelotte och Chlué
154 = Matkö (mamma undrade hur man kunde stå i en så lång kö för att få sån mat)
158-173 = Min smågrupp. No comments. Haha.
236-270 = Picnic
414-431 = Posing utanför Louvren som är i bakgrunden (lägg märke till den charmiga mannen som också börjar posa).

Ni får ursäkta längden på detta inlägg. Samt alla stavfel. Orkade inte dubbelkolla och jag känner att jag inte är någon mästare på det franska språket. Kanske inte på svenska heller.