Uppförande
Så i matsalen på jobbet förra veckan utspelades ett litet scenario...
Mamma hade tagit med en matlåda märkt "pasta surprise" till mig och medan den stod inne i micron avslöjade hon att den innehöll pesto. Så tittade hon lite på Mirre som stod brevid och lite retsamt "Det gillar väl du, Mirre". Mirre tycker nämligen inte om pesto. Men istället för att säga att det inte riktigt faller henne i smaken säger hon "Nej, jag tycker det smakar kräks!"
WTF?!?!
Hon står där och säger att min mat smakar kräks. Vad tror ni att jag kunde tänka på under tiden jag åt min mat? Jag blev väldigt arg, nästan illamående och hon hade förstört hela min lunch. Sen säger hon en gång till vid matbordet (!) att hon tycker att pesto luktar spya. Några stycken till blev då illamående (de visade iaf på en väldigt äcklad min). Tur att inte Siv var närvarande. Hon är nämligen väldigt överkänslig för såndanna samtalsämnen.
Gott folk, detta var en lektion i vad man inte bör säga - någonsin!
Detta kan liknas vid poängen i en krönika av Alex Shulman i Punkt SE för några veckor sen, angående människor som är förkylda. Det var något i stil med att om man är förkyld kramas man inte när man träffar på bekanta och om man gör det berättar man inte att man är förkyld.
Tycker man att pesto inte är gott säger man inte till någon som tycker att pesto är gott att det smakar kräks!
Hoppas ni alla förstod min fina parallell.
Vill ni läsa den krönikan gör ni det här: http://www.aftonbladet.se/punktse/kolumnister/alexschulman/article1252589.ab
Ni kan också läsa ett av mina galma inlägg om en sån här händelse här: http://japanen.blogg.se/2007/december/historien-om-tanten-som-inte-ville-bli-forkyld.html
Jag kan förstå det där med den förkylda tanten. Men det här var väl lite överdrivet? Du VET ju att det INTE smakar kräk, oavsett vad andra personer säger. När det här händer mig brukar jag tänka bort det och tänka på att jag faktiskt tycker om det och att det inte är kräk. Det funkar, eftersom jag vet att de har fel. Men olika personer funkar väl olika, antar jag.
Klart jag minns "det ni" :P
Jag har faktiskt inte varit i Pershagen sen jag flyttade, eller jo, jag var ju hos emma ett eller två dygn, men det längsta jag kom då var tobaksaffären och
den lilla affärn (tempo?). Då var det bara typ 2½ månad sen jag flyttade så det betydde ingenting direkt..
Mina universitetsplaner, well, jag har tänkt utbilda mig till civilingenjör inom datateknik :P
"det nir" ffs!
Ja, men det är ju inte så mysigt att tänka på kräk medan man äter. Och även om vissa inte är känsliga alls för sånna saker så finns det vissa som är det och det tycker iaf jag att man borde respektera! Och att försöka sluta tänka på det är som att få höra "tänk inte på en rosa elefant..."
Jag är känslig. Men jag väljer helt enkelt att tänka på något annat. Men ja, det finns ju vissa gränser.